Alm! Står när de andra faller

Assisterande tränare till Mikael Stahre kommande säsonger blir ingen mindre än Andreas Alm. Det känns mycket mycket bra, tycker Gnaget Från Sidan som har läst och lyssnat på Alm närhelst tillfället erbjudits de senaste åren. Han har bl a skrivit om Superettan för Fotbollsförbundets hemsida och är, om jag inte helt missminner mig, examinerad journalist. Tränare har han varit i Eskilstuna City men har framförallt för mig alltid framstått som en reflekterande och klok person med stor och gedigen fotbollskunskap.

Både AIK och Andreas är att gratulera, min känsla för feeling säger att det här kommer att bli riktigt riktigt bra. Pressmeddelandet här >>

P.S. Det verkar som om Martin får fortsätta hålla kvalitet på sina inlägg (se intervjun nedan om du inte hängde med på den).

Martin Mutumba – tillbaka i AIK

Här är första delen i vad som förhoppningsvis ska bli en serie samtal och funderingar om AIK 2009.

Han gjorde elva matcher för AIK som 17-åring, bröt benet och ”försvann” sedan till Finland, omgärdad av diverse rykten. För mig känns det som att det varit mycket fokus på vad som hände utanför planen, vad fotbollsspelaren Martin Mutumba gör på planen har inte varit lätt att läsa om. Efter att ha sett honom i en handfull matcher med Väsby i år blev jag rejält imponerad över vilken mogen och smart fotbollsspelare det blivit av 17-åringen som hoppade in och showade i AIK under säsongen 2003. Så för den definitiva versionen av allt Martin varit med om utanför planen får ni antingen hålla er eller söka någon annanstans.

Välkommen tillbaka till AIK Martin!

Tack! Min dröm har alltid varit att få komma tillbaka till AIK. Allting jag gjort de senaste fyra åren har egentligen handlat om det här. Så det känns fantastiskt att det blev så.

Du rehabade ett brutet ben, hamnade i en massa problem och hängde sedan med AIK:s f d assisterande tränare Janne Stahre till FC Inter Åbo. Berätta om tiden där.

Vad jag inte förstod då var att jag är fotbollsspelare – inget annat. Jag behövde komma bort från Rinkeby, det var på tapeten att jag skulle gå till Västerås och spela för Richard Money men istället blev det Åbo med Janne Stahre.

Finland är en tuff liga, det är hyfsad kvalitet men knappt någon publik. Det kommer kanske 5-6000 när det är derby. Men drömmen var alltid att komma tillbaka till AIK. Jag ville göra mål och springa mot Norra Stå, det var den bilden jag hade. Det var därför jag var i Finland, från början tänkte jag spela där ett år, högst, men det blev tre. Varje match hoppades jag att någon från AIK skulle vara där och se mig. Istället fick jag en annan syn på livet och på fotbollen.

Det var som jag sa förut: Jag är fotbollsspelare och fotbollen är mitt liv. Så enkelt är det. Vet man det blir allt enklare. Vad jag gjorde och inte gjorde när jag var 17 får jag leva med, men jag är 23 nu.

Vad utvecklade du i ditt spel under tiden i Åbo?

När jag var i AIK och fick spela handlade allt om att showa, hade jag bollen var allt ljus på mig. Varje gång ville jag gör något extra. Om du jämför t ex med Viktor Lundberg och Magnus Eriksson som spelar i Väsby nu som 17-åringar så är de skolade, de kan positionsspelet, de rör sig rätt medan jag i princip kom direkt från gatfotbollen.

Det första jag lärde mig i Finland var att de förväntade sig att jag skulle se till att vi vann. Jag skulle fortfarande showa men det viktigaste var att vi vann. Jag var tredje kapten och spelade ensam forward större delen av tiden. Resultatet hängde ofta på mig, det gjorde att jag växte och utvecklade mitt register. Samtidigt kom det hundratals skolbarn på våra matcher som mest var där för att se mig dribbla. Att vinna och att showa, det var vad det handlade om.

Mycket handlade också om att veta när man ska dribbla och utmana. Har en kille fått ett gult ska man utmana honom hela tiden och tvinga honom att antingen fälla en eller släppa igenom. Såna saker pratade både Rikard Norling och Micke Stahre med mig om i AIK. De ville att jag skulle fortsätta dribbla men även att jag skulle lära mig när det var bättre för laget att spela enkelt.

Sen blev det inte Deportivo La Coruña utan Väsby United?

Jaa du, jag hade en riktig bluffagent som förhandlade åt mig där nere. När jag provtränade blev jag uppflyttad från U23-truppen till A-laget men då började han kräva för mycket pengar för mig. Istället slutade det med att de lånade in Chippen från Bolton. Så kan det gå. I februari tog Micke Stahre kontakt med mig och frågade om jag ville spela med Väsby. Det passade perfekt, jag ville tillbaka till AIK och bästa vägen är via Väsby. Jag kände Micke sedan juniortiden och tror stenhårt på hans sätt att se på fotboll.

Berätta om säsongen med Väsby

Det har varit riktigt roligt. Vi hade en tuff inledning på serien och förlorade de flesta matcherna. Men jag älskar det med Micke, han tvivlar aldrig. ”Vi ska fortsätta spela vårt spel.” Så vi körde på, spelade vårt spel och till slut höll vi oss kvar med stor marginal. Ett tag var vi nära att blanda oss i toppstriden men höll inte riktigt hela vägen för det. För egen del blev det fyra mål och fyra assist i statistiken.

Vad var Väsbys spelidé, alltså vad menade Micke när han pratade om ”vårt eget spel?”

Vi ska aldrig slå långbollar. Däremot långa passningar vilket ju inte är samma sak. Framåt ska vi hitta ytorna mellan deras backlinje och mittfält, centrala mittfältare ska möta boll i uppspelsfasen, när vi kommer fram i inläggsläge ska vi fylla på med många spelare. Det är många idag som snackar om att spela den fotbollen – Micke spelar den. Vi fick höra från motståndare hela säsongen ”Fan va kul ni spelar.” Det är häftigt.


De matcher jag såg dig spelade du vänsterytter men jag vet att du även spelade forward. Var trivs du bäst?

I Väsby spelade jag forward från början, sen hade vi en period med många skador och då frågade Micke om jag kunde spela vänsterytter som jag gjorde för honom i juniorlaget. Det gick riktigt bra och jag spelade även högerytter i vissa matcher. I Finland var jag ensam forward, där var det mest ”långa bollar på Martin” som var spelidén.

Du är även tvåfotad, är det naturligt eller något du tränat dig till?

Jag har tränat upp det. När jag kom upp i AIK:s A-trupp tränade jag ofta som vänsterytter mot Kalle Corneliusson och han var ruskigt snabb, så när man dribblat honom var man tvungen att skicka in inlägget med en gång. Det ska vara rätt hårdhet, rätt placering och rätt kraft på inlägget annars fick man veta det. När man slår inlägg till Andreas Alm och Andreas Andersson vill man gärna att det ska bli rätt, om man säger.


Du har även spelat med ett annat AIK-nyförvärv, Joos Hooiveld. Kan du berätta om honom?

Han var bäst av de jag spelade med i Finland. En stor, stark, vänsterfotad mittback. Vi trivdes riktigt bra tillsammans, vi tränade extra ihop, han skällde ut en om man inte gjorde sitt bästa. När vi mötte Porokara (nu i ÖSK) som slog igenom där borta tog han bort honom helt och hållet. Vi ringde varandra och höll kontakten även efter att jag flyttade, vi skojade hela tiden om att spela i AIK. Om du pratar med honom kommer han nog säga att jag har tjatat om AIK hela tiden (skratt).

Och nu ska ni göra precis det. Spela tillsammans i AIK.

Ja. Det kommer att bli suveränt.

Re-boot

Omstarten för Gnaget Från Sidan har inletts. Intervjuer, synpunkter, Djupa Tankar(tm) och vidlyftiga spekulationer om AIK kommer att dyka upp med ojämna mellanrum.

Först ut blir en intervju med en revanschsugen Martin Mutumba.

Väsby stoppade Qvidings svit

Väsby United vann dagens match i Superettan mot Qviding FIF med 2 -1 efter mål av Admir Catovic och Alieu Jagne. Det var årets första förlust för Zoran Lukics lag hemma på Valhalla IP och Mikael Stahres Väsby passerade därmed göteborgslaget i tabellen och har åtta poäng ned till kvalstrecket med en match mer spelad.

Matchen inleddes på ett soligt Valhalla i ett, om inte rasande, så iallafall högt tempo. Qviding inledde offensivt med hög press från sitt 4-3-3 men Väsby kunde genom ett rörligt snabbt spel hela tiden skickligt ta sig framåt i banan. Efter tio minuter får Admir Catovic bollen felvänd i mittcirkeln där han svarar för en imponerande vändning och rycker förbi två bevakare i en rörelse. Han spelar fram bollen till Mikael Thorstensson som lägger tillbaka till en framrusande Catovic som ur högerläge får på ett skott som letar sig in vid Tommy Naurins bortre stolpe. Ett mycket tjusigt mål. Både Catovic och Martin Kayongo-Mutumba står matchen igenom för svåra tekniska nummer i hög fart. Bland annat kunde Catovic fått straff när han efter att ha tråcklat sig fram och chippat bollen över en försvarare fick en misslyckad rensningsspark i huvudet. Domaren hävdade dock att förseelsen skett precis utanför gränsen till straffområdet.

Efter drygt 25 minuter valde Lukic att övergå till ett 4-4-2 med Gravem och Stiller på topp vilket nästan omedelbart betalade sig. Vänsterbacken Kyle Konwea ryckte förbi sin bevakare på sin kant och slår ett hårt inlägg eller skott mot främre stolpen där bollen touchar någon eller några spelare och går i mål. Målet tilldömdes Hannes Stiller i den officiella statistiken. Matchen är i det här skedet helt jämn och oavgjort står sig till halvtid.

Den andra halvleken inleds inte i samma tempo som den första, båda lagen har ganska bra kontroll på varandra. Det är dock oftare Qviding som kommer fram till avslut, det avlossas flera skott men de är antingen utanför målramen eller där stabile Väsby-målvakten Niklas Westberg står placerad. Med en kvart kvar går Qviding tillbaka till 4-3-3 utan att få något märkbart större tryck mot Väsbymålet. Niklas Backman och Omar Jawo tar bort det mesta som kommer in i straffområdet och Gabriel Petrovic i tandem med Daniel Johansson står upp på det centrala mittfältet. De flesta spelarna börjar bli rejält trötta när inbytte Alieu Jagne efter samspel med Magnus Eriksson, inbytt även han, drar på ett kanonskott från sin vänsterkant, rätt in i bortre krysset. Både Jagne och Mutumba hade flera gånger utnyttjat ytan mellan Qvidings yttrar och backar och målet var ett resultat av det. Qviding slängde fram det mesta de hade högt upp i banan i matchens slutskede utan att komma till något farligt avslut. På extratid fick man även Kyle Konwea utvisad efter att han dragit på sig sitt andra gula kort.

Sammanfattningsvis en välspelad match mellan två offensivt inriktade lag där Väsby visade sig vara laget som hade den extra kvalitet som krävdes för att avgöra matchen.

Paint it Black

It's not easy facing up when your whole world is black
Jagger/Richards

Vem har sagt att det ska vara lätt? Livet alltså? Det går alltid att hitta något att vara besviken eller upprörd över – om man bara vet var man ska leta. Det finns till exempel de som tycker att oavgjort i Sundsvall är ett tecken på att allt är jämmer och elände och att någon, någonstans, måste betala för det. Ungefär lika många framhåller att man inte ska klaga, att glaset är halvfullt, att man kan se det från den ljusa sidan. De sistnämnda håller antagligen inte så ofta på AIK. AIK:are vill gärna se allting i svart. Det faller sig ganska naturligt.

Johan Segui, gammal klacklegend sa ungefär så här i veckans Studio AIK.
- Jag tror alltid att vi ska slå till exempel Halmstad. Det har nog hänt färre gånger än inte, det spelar ingen roll. Vi är AIK och det är inte dom. Det är så vi är.

Han har givetvis helt rätt. Vi är AIK och det finns ingen anledning att vända oss mot vår natur.
Det är inte logiskt, det är inte rationellt – däremot är det i mångt och mycket exakt så alla supportrar till alla lag fungerar. Våra förväntningar är vad som gör oss till fotbollsfans och det faktum att fotboll faktiskt inte är en sport där det största eller ens det bästa laget alltid vinner är en av de största tjusningarna med den.

Men nu är det inte Halmstad eller Kalmar som ställer upp på motsatt planhalva. Det är derbyrivalerna Bajen. Derbyn över hela världen har sin egen logik, nämligen ingen alls. Derbyn är totalt oförutsägbara drabbningar där fotbollen blir upp och ner, spegelvänd och en enda stor urladdning av adrenalin, uppskruvade känslor, ångest och förväntan.
Härligt!

Come Rain or Come Shine

Inlägget är en krönika skriven för dagens matchprogram:

Days may be cloudy or sunny
We're in or we're out of the money
But I'm with you always
I'm with you rain or shine

Billie Holliday (Arlen/Mercer)

Det både började och slutade i grått mörker och eländiga stormbyar på Fredriksskans. Men mellan början och slutet strålade solen på ett sätt man bland annat kan se på världens rimligtvis vackraste klubbmärke. Daniel Mendes millimeterprecisa passning till CH Jagne vid 1 – 1, Jagnes kobrasnabba skott vid 2 – 1, Per Karlssons akrobatiska brytningar, Kennys vänsterskott i insidan stolpen och Iván Obolos spelsinne, klokhet och löpvilja. Ständigt denne Iván! Härligt med Markus Jonssons comeback också, håll dig nu fri från åkommor så kommer (ka-ching!) straffarna rassla in och vänsteryttrarna ta en omväg igen, precis som på den gamla goda tiden.

Kalmar var i underläge och i gungning. Då fick kapten Rydström ett gult kort, vilket enligt honom själv väckte hans medspelare och de kunde tugga sig in i matchen igen. Själv kände jag det som att vi försökte nå våra pilsnabba forwards med för tidiga långbollar som dessutom stannade upp i den hårda vinden. Men vad vet jag.

Bra spelare orkar spela i motvind, både ute på planen och i sin själ. Jag tror att AIK är ett bra lag med bra spelare. Om det är så som talesättet säger, att drakar lyfter i motvind, det varken vet jag eller bryr mig om. Istället vill jag peka på att AIK förmådde dra isär Nannes röda maskin på ett sätt man sällan ser – med ett varierat och uppfinningsrikt passningsspel kombinerat med löpningar och väl avvägd aggressiv press från samtliga spelare. Spelar vi bara vidare på det sättet kan motståndarna få ta hur många gula kort de vill.

Idag är det dags för Elfsborg, laget vi gick hals mot hals med under 2006 års säsongsavslutning. Två gamla bekanta de flesta av oss minns har de med sig, Teddy Lucic och Stefan Ishizaki. Borås-laget har hittills spelat fler tävlingsmatcher än något annat allsvenskt lag i och med deras deltagande i Intertoto- och UEFA-kvalspelet. Det orkar de säkert med. Vad de inte kommer att orka, det är att slå ett svartklätt lag med män som står upp för varandra, inte släpper en ... jäkel över bron och spelar bollen snabbare än gula tröjor kan springa.

Vi på läktarna är med er i vått och torrt, i ur och skur, i nöd och i lust. Jag ber att få avsluta med ett citat från den ordinarie välkände skribenten Deep, säg det som ni menar det:

Nu kör vi!

Format C:

Har genomfört en välbehövlig formatering av min gamla trötta hårddisk. Rensat bort allt gammalt, det jag inte kopierat är borta för alltid. Allt känns nytt och fräscht, inga gamla rutiner eller inställningar som guckar upp allt, bara sånt jag behöver får numera komma in i mitt system.

Såg matchen, blev besviken. Inte första gången en bra första halvlek följts av en andra där motståndet förändrar, rättar till och överkommer vårt övertag. Våra motdrag gav liten effekt även om det alltid är spännande att se Mr Walker in action. Mendes passning till 1 - 1 var magnifik, likaså CH:s blixtskott till 1 - 2. CH har nu gjort tre baljor på Wastå på mindre än ett år, minns även hans vackra balja i cupsemin för Väsby förra året. Väsby som för övrigt tvålade till Mjällby (laget, inte Kungen) med hela 3 - 0 ikväll.

Nu ska jag ladda ned och installera OpenOffice och iTunes.

Bland skälmar och illgärningsmän - Allmänna Idrottsklubben i Småland

Kung Harald [sade] att han tyckte om att höra sådana muntrande ting om levernet bland smålänningarna; vilka av naturen voro skälmar och illgärningsmän ...

Frans G. Bengtsson, Röde Orm

Då var det dags för Kalmar FF att ta sig an det ena av två lag som de inte mäktat göra mål på i år. De gör det försvagade efter att de tappat César Santín, deras skickligaste offensive spelare. Enligt Peter Ahlén, som skriver i programbladet för Barometern, hade laget heller aldrig släppt in tre mål mot MFF om bara Brofästets Makelele varit tillgänglig.

Alltså Henrik Rydström, den lille energiske litteraturvetaren som gjort sensation i media eftersom han klarar av att uttrycka en åsikt och skriver bättre än de flesta sportjournalister. Det är intressant att ett så väloljat lagmaskineri som Nanne Bergstrands Kalmar får problem att behålla fokus och hålla ihop lagdelarna när lagkaptenen inte är på planen. KFF som, precis som AIK 2007 efter Wiltons avfärd, under resten av säsongen konstant kommer att få freda sig för det retoriska Moment 22 som uttrycket "sälja guldet" innebär. Varje missat skott, varje felbeslut i försvaret, varenda insläppt mål kommer att, obönhörligt, förklaras med att man sålt Santín.

Den som nu ska axla ansvaret blir Patrik Ingelsten som visserligen leder skytteligan men som nu kommer att få ökad uppmärksamhet på sig. Återstår att se hur han hanterar det.

För AIK:s del handlar det, som vanligt, om att ha fart på bollen, att våga och orka sätta press samt att visa att man är modigare och skickligare än hemmalaget på fasta situationer. Börjar vi pilla runt med många tillslag långt ner i banan eller lyfta långt på Ivan blir det svårt. En eller två touch och mycket mycket spring i benen så slår vi vilket lag som helst.

Jag hoppas Bojan slutar tro att han måste bevisa något genom att hålla i bollen. Hans fotbollkunskap och bollskicklighet är odiskutabel för alla som sett honom. Istället vill jag se honom plocka fram den lille Riquelme jag ser i honom och se till att bollen hela tiden är i rörelse. Slå fler enkla passar på en touch och inte hela tiden söka läge för en avgörande pass. Bollen är snabbare än fötterna, så mycket vet jag.

Vad Frans G. Bengtsson hade emot smålänningar vet jag däremot inte.

Got fuel to burn

Got roads to drive

Från och med nästa vecka kommer det att bli en viss förändring av bloggens riktning, det kommer även fortsättningsvis vara mycket AIK (och så mycket Väsby jag hinner se) men, ja, förhoppningsvis blir ni nöjda med resultatet. Knappast någon uppdatering förrän efter helgen hursomhelst. Med tanke på att bloggen uppdaterats lika ofta som månen varit blå senaste månaderna misstänker jag att eventuella läsare klarar hålla sig så länge.

Keep on rocking in the free world

Stor seger på Stora Valla – Väsby United ångar på i sommarhettan

Mikael Thorstensson låg bakom tre mål och gjorde själv ett i den underhållande och relativt välspelade matchen på Stora Valla som Väsby vann med 4 - 1. Relativt, eftersom det var över 30 grader i skuggan och någon skugga inte syntes till ute på planen. Trots hettan bjöds publiken på en bra match där Väsbys samtliga mål kom vid, som det heter, psykologiskt viktiga tillfällen.

1 – 0 kom redan i den nionde minuten efter att matchens spelare Mikael Thorstensson dribblat sig igenom centralt och frispelat Martin Mutumba med en sidledspass. Mutumbas skott var hårt och smet in i mitten på målet.
- Vi får ett tidigt ledningsmål och efter det har Degerfors oss i parterre en stor del av första halvleken, vi är därför mycket nöjda med att ha 1 – 0 i paus, sa huvudtränare Micke Stahre om första halvlek.

Den i Värmland mycket omskrivne anfallaren Pär Eriksson gjorde debut för hemmalaget efter endast en träning och spelade hela matchen. Eriksson skrev förra veckan på för GAIS, ett kontrakt som träder i kraft efter säsongen. Styrelsen i Carlstad United svarade då med att stänga av Eriksson från spel resten av säsongen vilket fick tränarna att säga upp sig omedelbart. I fredags blev det klart att Milenko Vuksevic tar över tränarsysslan i Carlstad medan Eriksson lånas ut till DIF resten av säsongen. Hänger ni med? Nåväl, Eriksson kan säkert visa sig nyttig, han fick två bra lägen som båda räddades av en utmärkt Niklas Westberg i Väsby-målet.

Andra halvlek inleddes som den första halvleken slutade, med ett visst hemmaövertag men där Väsby spelade lugnt och metodiskt och blixtrade till framåt. I 56:e minuten gick bollen ut till Viktor Lundberg på hans vänsterkant. Han fick in bollen till Thorstensson som vände bort en försvarare och istället för att skjuta la bollen i sidled till en helt fri Catovic som bara hade att raka in bollen.
0 – 2 men Degerfors tänkte inte ge upp.

AIK:s Walid Atta bildade ett mycket säkert mittlås tillsammans med blott 20-årige Niklas Backman. Både stod för enastående och viktiga brytningar, Atta nådde ofta runt med sina långa ben och fick undan bollen medan Backman är en ren naturkraft som nickar undan och täcker skott utan att blinka och går segrande ur de flesta närkamper. Framför dem bildade rutinerade Daniel Johansson och Gabriel Petrovic, Superettans bäste mittfältare enligt Stahre, ett hårt arbetande och välspelande innermittfält.

Hemmalagets reducering var inte oförtjänt men kom ändå något överraskande i den 70:e minuten. En lång frispark från kanten resulterade i full kalabalik framför Westberg och Doslic fick en tå på bollen. 1 – 2 och Degerfors fick förnyade krafter i sommarhettan. De kom dock inte nämnvärt närmare ett kvitteringsmål och nio minuter senare slog Väsby, anförda av Mikael Thorstensson i spiken i kistan.
Degerfors hade en hörna som Väsby fick undan, på rensningen vann sedan Thorstensson en duell vid mittplan och drev sedan bollen framåt. Väsby fick därmed ett läge med fem spelare mot tre som man utförde perfekt. Thorstensson drev framåt tills en motståndare gick på varvid han flytade bollen i sidled till Catovic som inväntade siste försvararen innan han i sin tur frispelade Alihou Jagne som säkert sköt in 1 – 3. Med knappt elva minuter kvar av ordinarie tid var Degerfors nu ett slaget lag.
- Det gick riktigt bra idag, jag fick väl en hockeyassist på trean va? tyckte en nöjd Mikael efter matchen.

Väsbys interna skytteligaledare var inte riktigt klar för dagen. Med tre minuter kvar tog han hand om en lyftning från Catovic, felvänd vid straffområdeskanten med två försvarare i ryggen. Han tog emot, vände upp och drog in en stramare i bortre krysset. Det var precis så snyggt som det låter.
I Degerfors hade man innan sett de två matcherna som sexpoängsmatcher, vilket skulle ge Väsby tolv poäng, nu fungerar det inte riktigt så men man har nu klättrat upp på avsevärt säkrare mark i tabellen och har dessutom en positiv målskillnad.

Det var svårt att bortse från alla AIK-anknytningarna i gårdgens match. Väsby innehåller många spelare med AIK-bakgrund och en hel del med AIK-kontrakt, även utöver Walid Atta. I Degerfors är AIK:s gamle vänsterback Markus Karlsson lagkapten och sportchefen heter Andreas Andersson.

Andreas har, om inte spelat, så iallafall tränat ihop med Petrovic, Catovic, Mutumba och Westberg. Trots att han givetvis var missnöjd med förlusten såg han positivt på framtiden för sitt lag och trodde att nyvärvade Eriksson skulle bli viktig framöver när han fått lite mer tid på sig. Han berömde även sina gamla lagkamrater och nämnde Petrovic, Backman och Thorstensson som spelare med stor kapacitet.
- Även när vi inte fått poängen med oss har vi fortsatt spela vårat spel, vi kompromissar inte och det har börjat ge resultat, tyckte Thorstensson själv efter matchen och fick medhåll av Petrovic:
- Vi är effektiva och det var viktigt att målen kom, det var fruktansvärt jobbigt att spela i den här hettan, avslutade en trött men nöjd Gabriel.

Undertecknad blev än en gång imponerad över det unga lagets modiga och lugna spel, fortsätter de slita och följa sin idé kommer det att ramla in fler poäng framöver.

Derbyvinst och omstart

Webbplatsen www.aikfotboll.se är för tillfället nere. Jag vet inte vad det beror på men servicetekniker är kontaktade. Lägger därför upp en kort notis om kvällens derby samt en text om morgondagens match mot Örebro.


AIK:s damlag besegrade ikväll Djurgården med 2 - 0 efter mål av Anne Mäkinen och Lisa deVanna. Att döma av statistiken på svenskfotboll.se var segern välförtjänt, 18 - 8 i skott, därav 11 mot 5 på mål samt 9 - 3 i hörnor låter betryggande. Förhoppningsvis kan vi uppdatera hemsidan redan ikväll eller så läggs ett kortare referat upp här.

***

Inför Örebro SK – AIK

I sina senaste två träningsmatcher har de svartvita mäktat med sex mål framåt, tre i en jubileumsmatch mot brasilianska Fluminense följdes upp med ytterligare tre mot Djurgården. Det är anmärkningsvärt många med tanke på att ÖSK endast mäktat med fyra mål framåt i Allsvenskan under våren. Om tendensen även håller i sig när Allsvenskan nu åter drar igång lär vi bli varse, AIK:s första match efter EM-uppehållet går på Behrn Arena mot de svartvita.

Örebro SK har i dagarna gjort klart med tre spelare, Robin Staaf har köpts in från Ramlösa IF, Kim Olsen har lånats in från Silkeborg och målvakten John Alvbåge har återvänt till klubben han representerade 2003-2005 från danska Viborg. Både Staaf och Olsen är fowards. Under uppehållet har man även sålt Patrik Haginge till Djurgården. Nordin Gerzac klev av träningsmatchen mot Djurgården med en känning i knät, oklart om han är spelklar i skrivande stund.Örebro använder i år företrädesvis en 4-3-3-uppställning som ibland mer liknar 4-5-1 där mittfältet ibland har en defensiv mittfältare, ibland två.

I förra årets matcher blev det seger på Behrn Arena med 4 – 1 efter rena knockoutstarten från AIK:s sida, 2 -0 redan efter femton minuter. Målskyttar för Gnaget var Wilton, Iván Obolo, Khari Stephenson och Jimmy Tamandi. Mötet på Råsunda slutade 1 – 1 efter att Markus Jonsson gett AIK ledningen på straff.

Även AIK har visat fin målform i träningsmatcherna, tio mål framåt på tre matcher ser lovande ut, kanske särskilt med tanke på att man i serien även där gjort tio mål, fast på 11 matcher. Eftersom AIK numera av tradition verkar vara trögstartade på våren finns det all anledning att se hoppfullt på framtiden eftersom de tio målen renderade hela 21 poäng. AIK startar därmed om på en tredjeplats i tabellen.

AIK har haft vissa smärre ändringar i truppen, Lucas Valdemarín är tjänstledig och Yussuf Saleh har anlänt från Vasalund. Annat som hänt under uppehållet är att Miran Burgic gjort ett mycket bra inhopp mot Sverige för Slovenien och följt upp det med mål i samtliga träningsmatcher, Markus Jonsson kommit tillbaka i full träning och att Bojan Djordjic och Gabriel Özkan kommit närmare detsamma. Nicklas Bergh är tveksam till spel efter att han skadat axeln. Vi återkommer med matchtruppen under matchdagen.



Örebros laguppställning mot Djurgården:
Målvakt: Peter Westman
Backar: Joakim Gren - Bertin Zé Ndille - Magnus Wikström - Samuel Wowoah
Mittfält: Fredrik Nordback - Magnus Kihlberg - Nordin Gerzic (74)
Anfall: Roni Porokara - Robin Staaf (62) - Kristoffer Näfver (80)
 
Ersättare: Patrik Anttonen, Erik Bassombeng, Filip Burkhardt (provspelare, 80), Michael Jidsjö (62), Stellan Karlsson, Richard Richardsson, Robert Walker (74) 

Dagens match flyttad till Karlberg

På grund av vattenskada på Vilundavallen flyttas dagens träningsmatch mot IFK Norrköping till Karlberg. Avspark är 15.00.

Matchtrupp och Inför-artikel kommer på moderskeppet under dagen.

Man blir aldrig för gammal för Gnagisdagen

Alla var inte där. Men vi var många. Runt 250 glada Gnagare, ett drygt tjugotal spelare, en näve ledare och annan personal, de ideellt arbetande föräldrarna och spelarna från ungdomslagen, Black Army samt 6:e kompaniet från Svea Livgarde. Jag ska be att få återkomma till dem.

Kvällen innan hade det varit Sverige - Spanien och Sverige hade förlorat på ett sånt där sätt som sekellånga trauman bildas av. Men så visade det sig att det egentligen inte spelade någon som helst roll. Oavsett om vi vunnit, spelat oavgjort eller förlorat hade vi varit tvungna att ta poäng av ryssen. Inom ett dygn vet vi om det blev ett Narva eller Poltava av det hela.

Om jag hade varit tryggare i min roll som ansvarstagande vuxen och eh, inte vägt så förbannat mycket hade jag aldrig tvekat på att prova hoppbungystudsmattan som var monterad på Karlberg i söndags. Men nu är jag inte det och fick nöja mig med att se yngre förmågor flyga högt högt upp i det blå. Väldigt mycket yngre förmågor. De verkade glada.

Maten! Det var Karlbergs cateringfirma Flavours Catering & Event som fixade den och jag hade kunnat äta hur mycket som helst. Tränare Lagerlöf, som tog mat före mig, talade lyriskt om de gröna bönorna i potatissalladen. Det gjorde han rätt i. Hette de Emedeo? Edemeo? Hjälp? Goda var de hursomhelst. Markus Jonsson, Patrik Bojent och Pierre Bengtsson verkade ha något slags internkrig om vem som hade minst underhudsfett och hetsade varandra på sitt sätt.

– Du vågar aldrig äta den där hamburgaren! sa de till Patrik och jag tyckte de lät som den där sketchen från Svea Hund på Göta Lejon med Hasse Alfredsson och Gösta Ekman. Minns ni?

– Du vågar ALDRIG äta den där räliga grodan!

Markus berättade att han följt kostråden han fått av en expert under sin tid i Öster men slutat.
- Det var för lätta träningar i Öster så jag började lägga på mig.

Hrm. Vi alla vet väl precis hur DET känns, eller hur? Jag har också för lätta träningar. Så att säga.


Sjätte kompaniet ja. De körde soldatprov mitt i allt AIK-stoj. En av killarna hade problem men fick hjälp av en kamrat som i princip drog honom runt, varv efter varv i värmen. Frågan man kan ställa sig är om de som kom långt långt före i mål var de som vann. De som sprintade iväg för att klara sig själva eller den ende som hjälpte sin kamrat?



När AIK:s lagkapten är hungrig ställer han sig i matkön som vilken vanlig man som helst. Människor som gör sådant de inte behöver göra bara för att de tycker det är rätt och riktigt, det är såna människor jag ser upp till. Man kan säga att jag ser upp till Kaptenen. Antagligen tycker han att det är förbannat barnsligt av mig. Men vi behöver alla våra hjältar och det är väldigt sällan man hittar dem med hjälp av ett rationellt övervägande.

Men visst, någon gång lovar jag att ta reda på varför vi sällan släpper in mål med Kaptenen på plan. Det finns garanterat en rationell och fotbollslogisk förklaring.

Min känsla för feeling säger mig dock att det finns en koppling till att det finns vissa människor som gör saker de inte måste.

Ingen Burkhardt i Gnaget

Tyvärr visade det sig att Filip Burkhardt inte var den spelartyp AIK eftersökte.

– Det är en bra spelare, absolut, men inte på den positionen vi eftersöker just nu, säger AIK:s scoutingansvarige Björn Wesström. Vi tittar främst efter en vänsterytter och Filip är mer en höger- eller central spelare.

Därför togs beslutet att låta Filip åka hem under gårdagen och han kommer därmed inte spela i onsdagens match mot IFK Norrköping.

***

Däremot kommer Yussuf Saleh från Vasalund att få speltid på Vilundavallen.
– Han har de egenskaper vi eftersöker och vi har följt honom under lång tid, nu vill vi se hur han klarar sig mot kvalificerat motstånd, avslutar Wesström.

***

En Inför-artikel kommer upp på moderskeppet under kvällen/morgon bitti medan bloggen kommer att uppdateras med intryck från Gnagisdagen, i sinom tid.

Som tåget

När man har vädergudarna med sig verkar IT-gudarna vända sig mot en. Det handlar väl om någon slags kosmisk balans som ska upprätthållas. Efter att David Villa gjort det som David Villa brukar göra satte jag mig ner för att författa ett vackert alster om livet, universum och Gnagets seger mot finska FF Jaro på Vallentuna IP. För att göra en lång och, inbillar jag mig, ointressant historia om bristfälliga uppkopplingar kort, så nöjer jag mig med att konstatera att det inte gick. En kort sammanfattning följer här:

Första halvtimmen spelade AIK fullständigt och totalt ut ett i ärlighetens namn dåligt motstånd. 3 - 0 hade kunnat vara 6 - 0. Jaro spelade högt upp med en ganska långsam backlinje utan att få press på bollhållaren, ett recept som inte fungerar på någon nivå. Antagligen gjorde det att man i AIK slappnade av en aning, efter 28 minuter kommer finländarna till sitt första avslut och under resterande kvarten kommer de allt närmare för att till slut få in bollen via ett markskott från sin center. Strax efter springer Mendes sig helt fri men hans lyftning blir för kort och ett lätt byte för målvakten.

I halvtid gick Ivan och Mendes ut, in kom Burgic och Tjernström. Stephenson gick upp i anfallet och Tjernström spelade centralt i par med Ortiz. Miran hade ett skott i stolpen och en nick strax över, Khari ett vänsterskott över. Istället blir det ett mer kompakt spelande Jaro som får in ett mål. Ett hårt skott från målskytten Hyyrynen stoppas av Örlund, först på returen är en Jaro-spelare som lägger in bollen i tomt mål.

AIK byter in Per Karlsson, Saihou Jagne och Kevin Walker, ut går Pavey, Khari och Ortiz. Arnefjord går ut som högerback.

Med drygt tio minuter kvar kommer det en fin boll ut till Tjernström på vänsterkanten som slår ett perfekt inlägg, Miran Burgic går upp vid bortre stolpen och skallar säkert in 4 - 2.

Efter matchen tyckte för dagen huvudansvarige tränaren Novakovic att det borde blivit fler mål men att inledningen av första halvlek varit utmärkt. De som han tyckte utmärkt sig mest var Mendes, Pierre Bengtsson och Jorge Anchén. Nästa träningsmatch kommer redan på onsdag, då mot IFK Norrköping.

Som tåget skrev jag i rubriken. Jag hade räknat med uppkoppling, snabb och smidig resa till Göteborg med X2000. Tydligen var alla X2000-tåg trasiga eller upptagna så det blev ett gammalt hederligt lok med gamla hederliga vagnar och minst en halvtimmes försening. Nä, någon uppkoppling finns inte heller.

AIK - FF Jaro 4 - 2

Matchen slut. 4 - 2 till AIK efter att Miran Burgic gjort AIK:s mål. Andra halvlek bjöd på slarvigt spel från båda håll men AIK var det klart bättre laget. Jaros mål kom till efter att Örlund släppt retur på ett skott.

Mer info följer.

3 - 1 i halvtid

AIK leder i halvtid mot FF Jaro efter två mål av Daniel Mendes och ett av Jorge Anchén. Gnaget har haft ett klart övertag under hela matchen, ledningsmålet från Anchén kom redan efter tre minuter. Ett inlägg från Pierre Bengtsson skarvades vidare av Mendes och vid bortre stolpen dök Anchen upp och lade in bollen. AIK fortsatte trumma på och efter rejält schabbel i Jaros försvar kunde Ivan Obolo lägga bollen bakåt till en fri Mendes. Då hade det inte gått tio minuter av matchen.

3 - 0 kom något senare efter att Daniel Mendes ryckt förbi en högt liggande backlinje och rundade den utrusande målvakten. Avslutet gick stolpe in förbi täckande försvarare.
Mendes har även senare kommit igenom men då inte haft lyckan med sig i avsluten.

Det dröjde till 27 minuten innan Jaro fick sitt första avslut, då gick det högt över. Sista tio minuterna tilläts de dock komma igenom flera gånger och till slut fick Mikko Hyyrynen in ett skot vid Daniel Örlunds stolprot. Andra halvlek ska precis börja.

Startelvan mot FF Jaro

Örlund

Kenny Pavey - Arnefjord - N-E Johansson - Pierre Bengtsson

Jorge Anchen - Khari Stephenson - Ortiz - Rubarth

Mendes - Obolo

FF Jaro ligger för närvarande på tionde plats i finska ligan.
Bloggen återkommer i halvtid med rapport.

Lajv från Vallentuna

Om IT-gudarna är med oss kommer en löpande rapport från träningsmatchen här på bloggen. Vill ni ställa frågor till någon av spelarna eller ledarna går det bra att skicka in det i kommentatorsfältet så ska jag försöka få fram det. Inga garantier annat än att jag kommer att försöka.

Nebojsa om sommarförsäsongens första match

Efter elva spelade omgångar tog hela Allsvenskan ledigt i någon vecka. För drygt två veckor sedan inledde AIK årets andra försäsong och imorgon lördag är det dags för träningsmatch. Motståndet står finländska FF Jaro för och spelplats är Vallentuna IP.

Spelare som inte är aktuella för spel är Gabriel Özkan, Bojan Djordjic, Markus Jonsson samt Walid Atta. Den sistnämnde är sjuk medan övriga rehabiliterar sig efter skada.
– Dulee Johnson kommer inte att spela, han åker på landslagsuppdrag med Liberia på söndag och är åter på torsdag, berättar Nebojsa Novakovic.

Miran Burgic och Per Karlsson fick en förlängd semester efter sina landskamper och kommer antagligen inte vara aktuella för spel mot Jaro.
- De med flest träningar är de som kommer att vara mest aktuella för att starta, säger Nebojsa och fortsätter:
- Vi har haft jättebra träningar i drygt två veckor och vi behöver verkligen en match nu. Alla ser framåt och har jobbat hårt.
Motståndet har han inte läst på något särskilt, det viktiga är att det blir match mot bra motstånd. FF Jaro slutade elva i finska ligan förra säsongen och har sin hemvist i Jakobstad.

Det har säkert inte undgått någon att det pågår ett EM-slutspel, Rikard Norling befinner sig på tränarkonferens nere i Österrike och Novakovic följer de flesta matcherna framför TV:n.
- Jag ser så mycket jag hinner med. Det är många mycket bra matcher med många skickliga spelare. Torsdagens match mellan Kroatien - Tyskland (2-1) var otroligt bra. Jag tyckte Kroatiens första mål (av Srna) var riktigt vackert.

En reflektion undertecknad kan kosta på sig är att trots den så omtalade låga kvaliteten på Allsvenskan man levererat en spelare till spanska ligatvåan (Eguren), fyra startmän i en svensk EM-seger och att U21-landslaget, med övervägande allsvenskar i laget, gått obesegrade genom För-EM. Nebojsa instämmer.
- Det är en jämn och bra liga och flera av de unga spelarna i U21 kommer att fortsätta utvecklas. Det finns flera duktiga spelare i Allsvenskan.


Lördag 14/6 kl 13:00

AIK - FF Jaro

Spelplats: Vallentuna IP

Entrépris: Vuxna 60:-, ungdom under 12 år 30:-

Arrangör: Vallentuna BK

John Lennon höll på AIK

Life is what happens while you are busy making other plans.

Fotbolls-EM har börjat. Som traditionen bjuder inför alla mästerskap hölls en diskussion på GF om det var möjligt att hålla både på landslaget och på AIK. Det råder ju delade meningar om den saken. AIK är närvarande i EM, oavsett att vi inte har några spelare med. Igår tyckte TV4:s kommentatorer att Polens förbundskapten Leo Beenhakker påminde lite om Rikard Norling. I Expressen uttalar sig Nebojsa Novakovic om Luka Modric och det ska man ge Expressen, vill man ha någon med koll på Balkans fotboll så är Nebojsa definitivt The Man. Att Elin Ekblom-Bak och Bojan Djordjic är studioexperter i TV4 är inte någon slump det heller. Vi ÄR överallt.

Gnaget Unplugged

För ungefär trehundra år sen körde MTV (en TV-kanal som handlade om musik en gång i tiden) en serie konserter med de på den tiden största artisterna där de fick spela utan förstärkare. Tanken var att dels visa att de klarade sig utan en massa datorer, trummaskiner, rösteffekter osv, dels att få fram hur deras låtar "egentligen" lät utan elektrisk hjälp.

Lite så var det att se cupmatchen i Gävle igår. Ingen inramning, ingen stämning, ingen publik. Bara fotboll. Sådant är nyttigt att uppleva, tror jag. Kanske särskilt för oss som ska förmedla våra upplevelser vidare i text. Det blir inget utdraget mullrande vrål när Kenny rycker fram på kanten, inget dån när Ivan stiger mot skyn och och inget besviket sus när nicken smiter över ribban. Däremot, givetvis, är det inget att sträva efter. Men nu var det som det var och jag känner mig på något halvperverst plan nöjd med att ha varit där.

Matchen sammanfattar jag så här. Vi skaffade tillräckligt bra lägen för att vinna. Utan att ta hjälp av den obeskrivbara faktorn tur hade vi själva tagit oss fram till tre tillräckligt bra situationer där sannolikheten för mål var högre än det faktiska utfallet. Det borde inte ha spelat roll att vi stod och sov när den långa frisparken kom. Men det är ytterligare en anledning till varför man spelar matcher på riktigt och inte simulerar dem i en dator.

Anchén från start mot BoIS

Startelvan mot Landskrona ser ut som följer:

Daniel Örlund

Kenny Pavey - Per Karlsson - Nisse Johansson - Pierre Bengtsson

Jorge Anchén - Khari Stephenson - Dulee Johnson - Daniel Tjernström

Iván Obolo - Daniel Mendes

Avbytare: Nicklas Bergh, Walid Atta, Daniel Arnefjord, Saihou Jagne, Miran Burgic

Kevin Walker är sjuttonde man.

AIK:s trupp i dagens match mot Landskrona BoIS

Daniel Örlund, Nisse Johansson. Per Karlsson. Walid Atta, Daniel Tjernström, Miran Burgic, Ivan Obolo, Daniel Arnefjord, Kenny Pavey, Kevin Walker, Pierre Bengtsson, Saihou Jagne, Jorge Anchén, Khari Stephenson, Nicklas Bergh, Daniel Mendes, Dulee Johnson

Startelvan presenteras strax efter lunch här på bloggen. Enligt BoIS hemsida startar de med följande elva:

Peter Karlsson

Mikael Dahlgren, Amar Muharemovic, Linus Malmqvist, Robin Wikman

Mirza Jelecák, Joakim Persson, Johan Persson, Ivo Pekalski

Jörgen Pettersson, Carl Genberg

Avbytare: Sebastian Karlsson, Linus Olsson, Christoffer Carlsson, Alvedin Nezirovac, Pär Cederqvist samt Matthias Eklund

Avspark är 15.00 på Strömvallen i Gävle. Matchen sänds i TV4.

Nebojsa Novakovic inför cupmatchen mot Landskrona BoIS

Som bekant gör AIK på söndagen sin sista match innan EM-uppehållet mot Landskrona på Strömvallen i Gävle. Matchen avslutar SvFF:s och TV4:s satsning på en cuphelg med fem matcher på samma arena och kommer att sändas i TV4 med avspark kl 15.00. Vi fick tag på Nebojsa efter vårsäsongens sista träningspass.

Hej Nebojsa, ni avslutade precis sista träningen innan uppehållet, hur kändes det?

– Hej! Det var bra stämning och man såg att alla var rejält taggade inför matchen imorgon. Vi känner att det är vårt jobb att göra likadant som vi gjorde sist mot Malmö, säger Nebojsa.
Han fortsätter med att beskriva hur viktigt det är att satsa på cupen. Det har sagts förut och det tål att sägas igen, cupen ÄR den kortaste vägen till europeiskt cupspel. Nebosja tycker även att det är skönt att cupmatchen, till skillnad mot tidigare år, ligger med ett vettigt avstånd till övriga matcher.

– Det är viktigt att vi går vidare, när jag spelade på 90-talet var vi i final nästan varje år. Vi måste hitta dit igen och inte trilla ur i början som vi gjort senaste åren. Alla är rejält laddade och vi vill få till en bra avslutning på vårsäsongen innan vi går på en kort semester.

Nu blir det kanske inte så mycket folk på läktarna eftersom matchen spelas på neutral plan, är inte det en nackdel?

- Visst hade det varit perfekt att spela på Råsunda inför vår publik men nu är det som det är. Jag vet inte riktigt varför de har bestämt att vi ska spela i Gävle men det är bara att göra det bästa av situationen. Vi attackerar matchen som om vi spelat hemma.

Landskrona BoIS leder inte bara Superettan, de har gjort många mål också, hela 14 mål på fem matcher. Hur ser du på dem?

– De är riktigt bra i Superettan och som du säger har de gjort många mål. Vi måste göra ett bra jobb för att slå dem och det tänker vi göra. De har mycket rutin från Allsvenskan, SAS-ligan och Bundesliga med bl a Jörgen Pettersson, Joakim Persson, Mirza Jelecák och Pär Cederqvist i truppen.

BoIS nye tränare Anders Linderoth känner ni sedan tidigare. Syns det redan att det är ett Linderoth-tränat lag?

- Anders är en tränare vi känner väl från när han var i Hammarby. Det blir roligt att möta honom igen. Vi koncentrerar oss mest på oss själva även om vi givetvis har koll på hur Landskrona brukar spela. De använder en utpräglat defensiv mittfältare centraltoch det kommer de säkert göra mot oss också. Det handlar om att tvinga dem att anpassa sig efter hur vi spelar och inte vi efter dem. Men självklart har vi koll på dem.

Matchtruppen kommer upp här på bloggen under söndag förmiddag och startelvan ca två timmar före avspark.

Per Karlssons vårsäsong

Foto: Magnus Neck

Även om det inte finns en uttalad startelva i AIK ser det ut som Per Karlsson tagit en i det närmaste ordinarie tröja som mittback bredvid Nisse Johansson. Åtta matcher har det blivit för AIK:s i nuläget ende U21-landslagsman, varav sju från start. Efter Malmö-matchen tyckte Per att han kommit in i spelet bra och att han haft koll på de flesta av sina motståndare. Bästa försvarsinsatsen kanske var mot Halmstad där Janne Andersson bytte ut båda sina startande forwards relativt tidigt i matchen, utan resultat.

Om man vill ge sig hän åt siffror och statistik kan man konstatera att Karlsson spelat oavgjort med sig själv i frisparksligan, sex frisparkar har han dragit på sig och sex har han fått med sig. Inte ett enda gult kort har han fått heller. Med tanke på att AIK släppt in ett enda spelmål (IFK Göteborg) med Per på planen är det en med svartgula ögon förtjusande statistik. Överhuvudtaget har laget sin starka defensiv att tacka för sin poängskörd. För trots att AIK ofta lämnar sina backar en-mot-en och att man sällan lyckats etablera ett stort bollinnehav (den högsta siffran där är 55 % mot IFK Norrköping) har Gnaget inte släppt in många spelmål. Av totalt åtta insläppta har endast tre kommit i öppet spel, två mot Elfsborg och ett mot IFK. De övriga är tre frisparkar och två straffar.

I matchen mot Malmö visade Allsvenskans två spänstigaste spelare upp sig, Jimmy Dixon i Malmö och då Per Karlsson i AIK. Per säger att han alltid haft bra spänst men satsade än mer på det under en av sina rehab-perioder efter skada. Han har dessutom visat prov på ett varierat försvarsspel, där han omväxlande går upp i rygg och vinner nickdueller samt påfallande ofta lyckas med vad undertecknad kallar “omkörningsbrytningar” där han faller ifrån och sedan tar sig runt bollmottagaren. Han tycker själv att han har utvecklat sin känsla för när han ska göra vad, det är bara att hålla med.

Efter helgens cupmatch väntar För-EM i Skåne där Sverige tar sig an supermakterna Holland, Frankrike och Portugal. I matchen mot Holland kan Per ställas mot bl a Roy Makaay, en av fyra överåriga spelare Holland använder inför sitt deltagande i OS. Med i Sveriges trupp är även Robert Åhman-Persson.

Slutet för Gött?

En av mina mest traumatiska upplevelser på en fotbollsarena genomled jag på Rambergsvallen i måndags. Det hade inget med matchen att göra, jag är en stor pojke och kan hantera förluster. Vad jag däremot inte kan hantera är BK Häckens måljingel. Min korta och intensiva kamp för att införa ordet Gôtt i AIK:arens vardag fick sig ett slag den knappast kommer att resa sig efter.

Ni känner alla till den gamla klassiska låten Manamana, känd från Mupparna och gud vet allt. Vid allt som borde vara heligt borde man inte få ändra "texten" till "De va la gött". Men det har någon gjort. Sen har någon ondskefull person (jag misstänker speaker-Marcus) tyckt att denna låt passar ypperligt som måljingel på Rambergsvallen. Jag har funderat hela veckan men inte kommit på något värre man kan utsätta en publik för.

Long time gone

Gnaget från Sidan var och såg Väsby United för första gången i måndags mot Häcken. Om matchen kan man säga mycket, en summering blir att Häcken, med sina tre brassar och Jonas Henriksson var vassare framåt och fick utdelning på sitt ganska okomplicerade raka spel, medan Väsby nog spelade den modigaste fotbollen ett lag i den nedre halvan gjort mot en förväntad seriesegrare. Dessutom på bortaplan. 3 - 1 till hemmalaget slutade matchen och det är det kanske inte så mycket att säga om. Ett resultat är ju ett resultat.

Istället kan vi prata om att AIK:s andralag innehåller många spännande spelare, och att de försöker spela en härlig fotboll. Inga rensningar. Inga lycka-till-pass mot hörnflaggorna. Detta trots att Häcken gick upp och satte hård press på ytterbackarna. Mittbackarna i Väsby är 26 och 20 år. Centrala mittfältet bestod av Gabriel Petrovic och Brwa Nouri och framförallt Petrovic visade upp ett riktigt stort spel mot det namnkunniga motståndet. Lugn, placeringssäker, brytstark och mogen i sitt spel. På vänsterkanten huserade ännu en gammal AIK-bekanting, Martin Mutumba och han ställde till stora problem för meriterade David Marek. Så stora att Häckens tränare bytte ut nämnde Marek i andra halvlek. Jag rekommenderar varmt några besök på Vilundavallen under allsvenska uppehållet. Det finns många spännande spelare och det spelas en väldigt intressant fotboll där.

Varför inte redan på lördag när de tar sig an ett annat storsatsande göteborgslag, ÖIS, klockan 16 i Svenska Cupen? Matchen sänds inte på TV och spelas inte heller i Gävle. Bara en sån sak.

***

Gnaget Från Sidan noterar att TV4 har tvingat en massa lag att åka till Gävle för att spela cupmatch i helgen. Ortens hemmalag är för övrigt redan utslaget och inte med. Kanske återinför Nunstedt & Co förra årets succé med målgörarintervjuer också?

***

Bojan borta två-tre månader. Det låter länge för att vara en meniskskada men å andra sidan är knän komplicerade grejer och jag har inte längre koll på skillnaden mellan yttre och inre menisken. Inget korsband iallafall.

***

Återkommer med fler texter, både här och på moderskeppet, under fredag och lördag. På söndag bär det av till Gävle.

Inför AIK - Malmö FF

De senaste gångerna lagen mötts har det blivit ojämna tillställningar. AIK spelade kanske förra säsongens bästa fotboll i mötet på Råsunda 2007 och vann med 3 – 1 efter att Kenny Pavey gjort ett mål och Wilton Figueiredo två. Likaså var kanske bortamötet AIK:s sämsta match 2007, 4 – 0 i baken blev det och MFF var närmare fem och sex mål än AIK ett enda. 2006 gjorde AIK en bra match i Malmö men förlorade med 3 – 1, i säsongsavslutningen gjorde man ytterligare en bra match och fick även rättvist med sig segern med 3 – 0.

Malmö FF – på rätt väg?
“Di blåe” från Malmö har gjort två av de mest uppmärksammade spelarförsäljningarna i Sverige de senaste tio åren när de sålde Zlatan Ibrahimovic och Markus Rosenberg till Ajax. Men trots en försvarlig summa pengar på kontot och ett stort antal etablerade spelare i truppen har laget haft svårt att leva upp till de högt ställda kraven från omgivningen. Inför i år togs tränarparet Roland Nilsson och Hans Gren in från GAIS för att vända skeppet tillbaka mot forna tiders framgångar.

Landslagsveteranen Daniel Andersson skrev nyligen på ett nytt och långt kontrakt med klubben i sitt hjärta. Det är ingen överdrift att påstå att han är ”di blåes” viktigaste spelare med sin rutin och spelförståelse. Övriga meriterade spelare i MFF är bl a Jimmy Dixon, Ola Toivonen, Jonathan Johansson, Niklas Skoog, Jonas Sandkvist och Jeffrey Aubynn. Bäst hittills i år har offensive mittfältaren/anfallaren Ola Toivonen varit, en explosiv spelare med ett kraftfullt skott, bra fart och fin teknik.

Under Nilsson och Gren har Malmö hittat ett mer stabilt spel än under det svängiga fjolåret, i senaste matchen mot GAIS hackade dock maskineriet och Malmö lyckades med nöd och näppe kvittera i slutminuten genom Edward Ofere. Enda förlusten i år inkasserades i skånederbyt mot Helsingborg.

Läget i AIK
Truppen är inte offentlig i skrivande stund (presenteras vid lunch matchdag) men det har varit en klart uppåtgående trend för AIK som nu har tre raka segrar efter bl a 2 – 1 över IFK Norrköping senast. Det är inte bara resultaten som sett bra ut, även spelet mot både Halmstad och ”Peking” har visat glimtar av den fotboll årets lag kan prestera.

Nicklas Bergh har tagit över mellan stolparna och mittbacksparet Per Karlsson och Nisse Johansson har hållt rent framför honom. Norrköpings mål kom som bekant på straff efter en hands. Att AIK behöver Ortiz, Johnson och Tjernström på mittfältet samtidigt står i mina ögon alltmer klart, även att samarbetet mellan Obolo och Mendes fungerat riktigt bra. Markus Jonsson, Gabriel Özkan, Bojan Djordjic samt Kevin Walker är inte tillgängliga för spel.

Texten uppdateras med matchtrupp ca kl 13 på www.aikfotboll.se.

Gött?

Det finns de som hävdar att inget som har något med AIK att göra någonsin kan vara gött men, och jag skäms inte för att säga det, de har fel. Ett skott i 90:e matchminuten från en toklöpande Kenny Pavey via en backrumpa i mål är nämligen precis det. Gött!

Matchreferat hittar du här >>

Sov nu riktigt gött alla gnagare, var ni än är.

Samma gamla visa

Är rejält laddad inför kvällens match. Några spridda tankar och funderingar så här mitt på eftermiddagen.

Ibland kan man även som AIK-supporter känna en viss trötthet över vilken världsbild många av oss verkar ha. Än en gång kommer ett lag från landsbygden till Råsunda och än en gång förväntas vi ta tre poäng ganska enkelt. Svenska Spel anser vi är klara favoriter. Låt oss göra en sak väldigt klar. Ingen tar tre poäng av Halmstad BK enkelt. Tar man dem så gör man det med hårt gediget arbete, löpvilja samt total koncentration och offervilja på allt som avlägset påminner om en fast situation. Annars skjuter Fribrock bollen i pannan på Peter Larsson II och då blir det mål. HBK har tre bra yttrar att växla med, en stabil backlinje, runt fyra bra anfallare samt Anel Raskaj på mittfältet. De kan sitt 4-4-2 om du så väcker dem mitt i nyårsnatten Jag har svårt att se varför ett sånt lagbygge förväntas förlora. Då måste motståndet slita som djur och som ett lag.

Något annat man ofta hör från oss i AIK är att i den här matchen måste vi ta tre poäng. Det uttalas ofta med en slags antydan om mörka hemska tider som väntar runt det hörn där noll- och enpoängarna vandrar. Antag följande: Vi har vunnit varje match hittills och har tre poäng ner till tvåan Kalmar. Då vore det otroligt viktigt med tre poäng så att vi kan behålla avståndet. Eller antag det här: Vi har förlorat varje match hittills. Då vore det precis lika otroligt viktigt med tre poäng så att vi kan få kontakt med lagen ovanför.
Så varför inte lika gärna lämna den ekvationen och tankegången därhän? Det är klart vi vill vinna, liksom. Och om det regnar imorgon kommer det från ovan.

AIK har en offensiv kapacitet i laget som få andra lag i Allsvenskan. Det är inget att sticka under stol med. Däremot har farten och tydligheten i år ofta lyst med sin frånvaro, precis som djupledslöpningarna från mittfältet. Ibland har vi haft fyra spelfördelare på mitten och då händer det inte mycket framåt. Att flytta bollen i sidled ger inga poäng, inte heller dribblingar i mittcirkeln. Fler måste visa att de är villiga att offra sig för laget och ta de där jobbiga löpningarna genom backlinjen och hem igen. Spela fotboll med rörelse och energi. Till slut kommer bollen. Lagsport handlar i mångt och mycket att underordna sig laget och medspelarna, oavsett hur individuellt skicklig man är.

Så nog tusan kan vi slå Halmstad ikväll. Om alla i laget är villiga att betala vad det kostar i blod, svett och mjölksyra.

IFK Malmö - AIK 0 - 2

AIK besegrade ganska enkelt IFK Malmö efter mål av Khari Stephenson och Lucas Valdemarín (på straff). Båda målen kom i den första halvleken som Gnaget fullständigt dominerade utan att ha skärpan att helt döda matchen. Både Nicklas Bergh och Gabriel Özkan gjorde årsdebut, Özkan spelade hela första halvlek på vänster mittfält och Bergh höll nollan utan att ställas på alltför svåra prov. Av de som startade mot Gefle senast återfanns endast Pierre Bengtsson och Jorge Ortiz i startelvan.

I andra halvlek presterades inte mycket som påminde om organiserat spel och även om AIK hade flertalet chanser att utöka sin ledning lyckades di gule kontra tre-fyra gånger. Ett av anfallen resulterade i en nick i ribban men det var det närmaste IFK kom till en reducering.

28 min. 0 - 1 Khari Stephenson (Nisse Johansson)

31 min. 0 - 2 Lucas Valdemarín. straff (Lucas Valdemarín)

Ett avsevärt mer detaljerat referat samt kommentarer efter matchen kommer upp på moderskeppet i morgon.

Vill även be om ursäkt för att jag inte gjort en förnyad funktionskontroll på utrustningen innan jag åkte hemifrån och därmed inte kunde uppdatera från arenan. Jag avgår.

Startelvan

En ändring i matchtruppen, Mats Rubarth ingår i truppen, Jonsson utgår.

XI:

Bergh

Pavey - Arnefjord - Johansson - Bengtsson

Özkan - Ortiz - Stephenson - Djordjic

Burgic - Valdemarín

AVB: Örlund, Atta, Tjernström, Rubarth, Mendes

Om uppkopplingen håller uppdaterar jag löpande. Annars inte.

Truppen till dagens match mot IFK Malmö

Daniel Örlund och Nicklas Bergh

Nisse Johansson, Walid Atta, Daniel Arnefjord, Pierre Bengtsson, Markus Jonsson

Jorge Ortiz, Bojan Djordjic, Daniel Tjernström, Kenny PAvey, Khari Stephenson, Gabriel Özkan

Miran Burgic, Lucas Valdemarín, Daniel Mendes

Om gudarna och tekniken är oss nådiga kommer mer info att följa här på bloggen under eftermiddagen med bl a något slags referat. Stay tuned.

Om AIK:s matchtrupp

Det är många som på GF efterfrågar AIK:s matchtrupp dagen innan match och gärna vill se att vi lägger upp den på hemsidan. AIK:s ledarstab vill dock i år vänta med att kommunicera ut den till matchdagen. Så i görligaste mån kommer matchtruppen upp under förmiddagen samma dag som matchen.

Pollen och Rumänska ligans slutfas

Jag minns hur det var när våren var den bästa tiden på året. Sen blev jag 25 och allergisk. Mediciner, nässpray och en trötthet i kroppen som är vidrig. Ingen ork, jobbigt att andas, snor i ögonen. Bokade tid för kortisonspruta på måndag. De är tydligen "inte bra för kroppen" enligt flera läkare som vägrat ge mig en tidigare. Att vara konstant förkyld, halvt astmatisk, tusen medicinspänn fattigare och orkeslös är inte heller bra för kroppen och definitivt inte för själen.

***

Niklas Sandberg har det tufft i Cluj vad jag förstår. Och Cluj har det tufft med Steua Bukarests ägare. Läs mer här.

***

Det kortaste steget till spel i Europa nästa år inleds på torsdag på Malmö IP. Det fanns en tid när det inte alls var självklart att man höll på Di Blåe i Malmö. Man kunde lika gärna hålla på nästan lika stora laget IFK Malmö, Di Gule. IFK spelar i Division 1 Södra och har två förluster bakom sig.

XI man mot Gefle

Daniel Örlund

Markus Jonsson - Per Karlsson - Daniel Arnefjord - Pierre Bengtsson

Jorge Anchén - Dulee Johnson - Jorge Ortiz - Mats Rubarth

Daniel Mendes - Ivan Obolo

I Zonen

Man får inse att man alltid kan göra saker bättre. Efter en match är jag i något slags halvt närvarande tillstånd där jag spelar igenom matchen och dess sekvenser samt försöker rensa bort en del känslomässigt baserat underlag i huvudet. Tvekar allt mer på om det är rätt tillfälle. Amerikanerna har ett uttryck för att vara fokuserad på en uppgift, det kan vara att spela match eller skriva eller förhandla eller vad som helst. Being in The Zone. Ett tillstånd som är både frånvarande och totalt närvarande.

Efter match är det presskonferens med tränarna och man ska "få några kommentarer" att komplettera texten med. Problemet, för mig, är att jag sällan kan släppa en match förrän runt 12 timmar senare. Det är först då jag känner mig "klar" med min bild. Helst vill jag se om matchen och se fler detaljer, få bekräftat om min känsla var riktig. Men ett referat är viktigt att leverera snabbt, samma med kommentarer från tränare och spelare.

Samtidigt tjänar en beskrivande text ofta på ett visst avstånd, i både tid och rum. Hjärnan behöver kompostera och filtrera, ord och meningar behöver smakas av. Sportjournalister som är duktiga klarar av den processen på mycket kort tid, ofta gör de det löpande under matchens gång. De litar på sina instinkter. De vet vem de ska fråga om vad. Fördelen de har är att de inte kopplar sina känslor till matchens resultat. Så långt har inte jag kommit i matcherna med AIK. Andra lag, inga problem. Men jag tror att i det ögonblick jag ser på en AIK-match på samma sätt jag ser Deportivo - Barcelona eller Elfsborg - Halmstad förlorar jag också någonting som jag inte vill vara utan.

***

Försökte bjuda Nisse Johansson på snus efter matchen men han hade eget. Han var inte heller helt nöjd med att jag klippt mig.
– Det där är det lite page-varning på. Inte bra.

Kan till viss del ge honom rätt. Vi långhåriga måste hålla ihop och inte vika ned oss inför frisörerna. Apropå långhåriga, måste säga att jag blev förvånad/överraskad över Jan Tauer. Jag skulle tillochmed gå så långt som att påstå att han tog sitt lag in i matchen. Han såg vart det hela var på väg och gjorde något åt det. Att han kom undan med att tackla både Bojan och Kenny utanför spelet utan att få gult kan man tycka vad man vill om. Men någon nackdel för Djurgården ledde det inte till.

Jag tyckte Nisse såg lite onödigt svart i synen ut efter en bra match och försökte säga något vettigt. Det gick inget vidare.

– Men kan man inte känna sig nöjd med att man gjort en bra match, även om det inte resulterat i tre poäng?
Lång blick.
– Näe.

***

– Fan vad vilsen jag var där. Men det gick ju OK, de gjorde inget mål iallafall.

Mats Rubarth som vikarierade som vänsterback i de fem minuter det tog att sy Patrik Karlsson. Trots att Kenny fick sitt röda i 78 minuten spelade AIK i ytterligare ca 10 minuter med tio man. Utan att ha totalkoll tror jag det var världspremiär för båda AIK:s veteraner. Rubarth som vänsterback och Kaptenen som mittback.

– Vi tappar rytmen lite där med avbrotten och när vi spelar med en man kort.
Mats Mats igen.

***
Pluspoäng till majoriteten av närvarande media på presskonferenserna senaste matcherna. Istället för att sitta och hålla tyst för att sedan få sin "exclusive" med tränarna som förra året ställer de frågor direkt inför alla. Jag gillar det.

Noterar även med glädje att det vi skriver i matchprogrammet läses och kommenteras av övriga media. Det känns enbart positivt. Jag vill, än en gång, göra reklam för Jonas Virdalms intervjuserie med 1998 års lag.

Wille Bäckström satte en öl på att Rajalakso skulle göra mål. Mitt motbud var att Daniel Mendes skulle göra mål. Jotack. Känner mig ganska nöjd med det.

Det är dags

Mellerborg tipsar:

Kvällens låttips är "Shock the monkey" med Peter Gabriel.

Nilsson egna låttips är Jane´s Addictions magiska cover på Grateful Dead's gamla hit "Ripple".

Det finns väl inte så mycket att säga som inte redan har sagts om kvällens drabbning. Det har aldrig hindrat mig förr. Men just nu är det inte tid för ord, det är tid för handling.

No Club For Old Men

– I was a fan of this club when I was seven years old. Hard to believe. My grandfather was AIK; father too. Me and him was at Råsunda at the same time; him up at Västra and me up here. I think he's pretty proud of that. I know I was.

– Whatcha got ain't nothin new. This club's hard on people. You can't stop what's coming, it ain't all waiting on you. That's vanity.

Med stort tack till Gurra och Cormac.

IFK mot AIK - förr och nu

Nu är den uppe. Hoppas ni gillar att läsa den, jag gillade att skriva den.

Nicklas Carlsson och Stefan Rehn

Solen var på väg nedåt över Kamratgården när det kördes ett lätt tvåmålsspel med truppen. Samtalade med en före detta AIK-back i mitella på Kamratgården. Nicklas Carlsson var bedrövad över sin opererade axel men trivdes annars bra i sin nya miljö.

Jag gjorde intervjuer med Håkan Mild, Jonas Olsson och Stefan Rehn. Det gick bra och det verkade som de tyckte det var OK samtalsämnen. Stefan Rehn hade ett meddelande ha ville framföra till alla AIK:are.

- Det stod i någon kvällsblaska att jag sagt att AIK har dåliga anfallare. Det är rent jävla bullshit det han har skrivit. Jag brukar inte bry mig så mycket om vad som står i tidningarna men det där var ju löjligt. Jag ringde faktiskt upp Ola och berättade hur det låg till. Tvärtom tycker jag speciellt Obolo är en riktig lirare, en riktigt bra fotbollsspelare.

Den resulterande artikeln kommer förhoppningsvis upp under dagen på moderskeppet.

Mot Sherwoodskogen!

Eller, "Kör mot skogen" som det stod i textningen på julafton under många år. Dock ska jag inte bege mig mot trakterna runt Nottingham, istället ska jag åka och hälsa på på Kamratgården ute i Delsjöterrängen och prata med några IFK-ledare om hur några AIK-ledare var när de var spelare hade jag tänkt.

Mats Olsson läste vårt senaste matchprogram (sista stycket) och det var ju roligt. Det är alltid intressant att få återkoppling på texter man skrivit, alla läsare blir ju medförfattare på ett sätt. Nu var inte mitt syfte med texten att uppmana till rannsakning, den var istället tänkt att påminna om att vi som bildar AIK ska ta hand om varandra och inte lägga ned så mycket energi på vad alla andra tycker, och inte tycker, om oss. Därmed inte sagt att Olsson läst texten fel, det går inte. Alla har rätt till sina tolkningar av både händelser och texter.

Jag såg Trelleborgsmatchen på Plain Kitchen med min urgnagarvän Micke. Tack GBG-gnagarna för trevligt sällskap och tack Magnus för god service! Beställde en t-shirt med Poseidon i AIK-tröja på. Vi är överallt.

Vad hände i Borås och vad har hänt sedan dess? - K-B:s replik

Repliken kommer nu för sent men den kommer i allafall. Sen Igor skrev sitt förra inlägg har vi vunnit med 1 -0 mot Trelleborg. Det var ett vackert mål, med Kaptenen, Dulee och Ivan inblandade. Dessutom höll försvaret och Örlund nollan. Det tar vi med oss, det var det som var positivt.

Vi vrider tillbaka uret och beger oss till Borås. Vi tar en kort sväng förbi derbyt som slutade med en skandal eftersom några spelare inte ville fördöma och “ta avstånd” från de tiotusentals människor som stöttat dem från läktarna genom åren och under våren. Mer om det senare.

Borås ja. Det är inget bra ställe för AIK verkar det som. Nu upplevde jag att det gjordes kanske onödigt svårt, även om jag inte har hela bakgrunden med tillgängliga spelare, känningar och dagsform. Dessutom har jag inte kvar mina anteckningar från matchen. Mitt minne kan därför spela spratt med mig. Men ordet form är intressant och har flera betydelser i fotbollen.

Formen vi valde, som Igor påpekat, var ett slags diamant med Ortiz som bas och Ivan som spets. Den fördelningen var ganska tydlig. Kaptenen höll till ute till vänster och Mendes spelade högerytter. Vad man normalt strävar efter är att centrera yttrarna i en diamant, annars uppstår det hål lite varstans framför och bredvid Ortiz. Det gjordes inte i någon större utsträckning, både Mendes och Tjerna jobbade lika långt ut på kant som de hade gjort med ett rakt mittfält. Centralt hittade Elfsborg igenom och kunde sedan, när AIK dragit in sin backlinje, lägga ut på kanten.

Att välja ett forwardspar där den ene inte spelat tävlingsmatch på ett år och den andre kommer direkt från Division 1 kan man givetvis göra, däremot är det inte särskilt snällt att ställa dem mot Teddy Lucic, 97 år och 528 landskamper, och Andreas Augustsson. Resultatet blev ganska förutsägbart. Sånt är givetvis väldigt mycket lättare att säga med facit i hand, särskilt när man inte har inblick i det då aktuella skade- och formläget. Det betyder inte att inte CH och Miran skulle klara av det, men i ina respektive debuter och comebacker kan jag känna att det var mycket begärt.

Att springa innan man kan gå. Jo, kanske det. För visst känner jag en viss oro för att de emellanåt fantastiska fotbollsspelarna jag såg träna och spela nere i Portugal ibland inte får ihop sig själva till ett spelande lag. Det är inte tillräckligt många löpningar utan boll, det är en hög press från mittfält och anfall samtidigt som backlinjen springer hem till straffområdet. Det går inte. Att inte den koordinationen fungerar oroar mig. För det är ganska basic, det är sånt som alla spelare och ledare vet. Vad som verkar saknas är tron på varandra och sig själv.

Som mot Bajen till exempel. Så länge vi vågade ligga högt och pressa käkade vi upp dem. När vi började tvivla och falla hem med backlinjen hittade de fram, kom rättvända och var allmänt besvärliga. Det är när vi pumpar på med full energi och tro vi kan spela snabbare än nästan alla andra. Står vi stilla och hoppas på ännu en lång boll på Ivan, ja, då är vi som vilket lag som helst. Och det är ju synd.

Tener un poco de fe, baby. Tener un poco de fe.
Have a little faith, baby. Have a little faith.

The best laid plans of mice and men

Skriver som en vettvilling, vilket jag har en naturlig fallenhet för, men det blir svårt svårt att få klart något läsvärt innan klockan sex. Hope springs eternal men sätt inte era sista slantar på det.

Love you,

Johan

GAIS bästa match - ever?

Jag har då aldrig sett ett grönsvart lag spela så här bra fotboll någon gång. Även om jag knappast kan beskyllas för att ha följt dem slaviskt så minns jag fortfarande matcherna med Samir. Samt en del insatser jag gärna raderat från mitt minne.

Min replik på Igors vackra text får anstå tills imorgon.

We have met the enemy - and he is us

Följande text kommer att finnas i matchprogrammet till morgondagens match. Den är alltså inte ett svar på Igors text nedan. Eller ett svar på någonting egentligen.

We have met the enemy – and he is us

Rubriken ovan är ett citat från en serie som hette Pogo och som gavs ut under 50-talet i USA. Temat för just det numret handlade om miljöförstöring. Det är inte så viktigt, inte egentligen. Andemeningen i budskapet känner jag är väldigt aktuell för oss AIK:are. När en spelare fick frågan vilka han såg som största hotet inför årets Allsvenska svarade han
“Det är vi själva”.

För hur vi än vrider och vänder på det, hur mycket vi än bygger fiender av media, motståndarlag eller fotbollsförbund så kvarstår faktum att det enda vi i slutändan behöver försvara oss mot är oss själva. Det är en i grunden positiv tanke. Vi kan göra något. Det vi gör har betydelse, innehåll och mening.

För en sak som jag lärt mig under mina år som supporter är att AIK är vi och AIK är vårt. Vi kommer troligtvis att även i fortsättningen att väcka uppmärksamhet, i både positiva och negativa sammanhang. Vad vi inte kan, eller bör, kliva undan från är just ordet vi. Det är vi som sjunger hela matchen. Det är vi som kontrar in 2 – 0 efter en hörna. Det är vi som går runt och snackar med ungdomar utanför Norra timmarna innan avspark. Det är vi som helt plötsligt har något att snacka om när vi stöter på en landsman i Buenos Aires. Det är vi som har kisspaus vid en enbacke strax söder om Hjärnarp.

Det är vi som gör Råsunda-matcher till en fest.

***

Matchen mot Hammarby var spelmässigt AIK:s bästa insats för säsongen. Unga spelare som tills nyligen bara spelat tävlingsmatch i Division 1 klev fram och visade vad de är gjorda av. En av dem fick bara fem minuter att förbereda sig på att spela från start. Gamla spelare visade att de varit med förr och varför de ska vara med i framtiden också. En inhoppare plockade åt sig bollen och drog in en straff på stopptid. Ingen föll ifrån, alla stod upp. Med sådana insatser kan man inte förlora, inte ens om resultatet går en emot.

Vi är väldigt många som kollektivt bildar det som är AIK. Ibland funderar vi nog alla på vad vi har gemensamt. Vi går på Råsunda av över 26.000 olika anledningar. En del av oss för att glömma bort den verklighet som finns utanför, en del av oss för att vi vill komma närmare ett minne av något stort och vackert som vi upplevt på den här platsen. Helt säkert finns det 26.540 anledningar till. Minst. Vi vill se ett lag som inte viker ner sig, ett lag som spelar vacker fotboll eller kanske bara lyckas få med sig ett resultat. Och vi vill väldigt gärna göra det tillsammans. Det är i mångt och mycket hela poängen med att gå på fotboll.

***

Jag träffade några gamla klacklegender när jag var med AIK på träningslägret nere i Portugal. En av dem hade sett AIK spela match i, om jag minns rätt, 19 olika länder. Vi pratade lite om allt möjligt som hade med AIK att göra och det blev mycket fotboll i största allmänhet också. En av killarna sa till slut.

– Heh, du är en sån där fotbollssupporter. Jag gillar inte fotboll egentligen. Jag gillar AIK.

En som troligtvis gillar fotboll mer än AIK är Trelleborg FF:s nygamle tränare Tom Prahl. En noggrann herre som alltid ser till att sätta lagets försvarsspel först och främst och som ytterst sällan misslyckas med att få fram det bästa ur spelarmaterialet. Tre SM-guld har han i bagaget.

Välkommen tillbaka till oss på Råsunda Tom!

Vad hände i Borås och vad har hänt sedan dess?

Slaget om Nördinge går härmed vidare. Del två inleds med ett stycke av Igor Hedman som jag senare ikväll replikerar på och så vidare.


För det första har vi samma problem som i början av 2007. Att det finns tveksamheter kring nästan varenda kantspelare. Snabba kantspelare är av stor vikt för det grundspel AIK vill ha. I premiären hade vi endast en på varje kant – ingen av dem speedig. Mot Elfsborg var laget tillbaka i 4-4-2 men med Tjernström kvar på kanten och snabbe anfallaren Mendes på högerkanten framför Jonsson som hade det svårt mot Ishizaki. Därefter har vi i två matcher spelat med Rubarth&Mendes på kanterna vilket sett klart bättre ut. Då är ändå Rubarth inte formtoppad och Mendes inte en optimal kantspelare, även om hans två senaste matcher måste vara de två bästa i följd jag sett honom göra i allsvenskan. Åtminstone på kanten.

För det andra mötte vi seriens två bästa tremmannamittfält inledningsvis. Utan att Tjernström fanns där och satte press, löpte på djupet och läste spelet. Vi fick inte tag på bollen och även om jag tror mig förstå uppställningen mot Elfsborg som nu ska vi ge dem något att bita i – vi får se hur de hanterar två spelskickliga offensivt inriktade argentinare centralt flankerade av en forward på kanten så spelade det ingen roll för vi fick inte tag i bollen plus att vi tappade den på väg framåt flera gånger. Dessutom rasade moralen totalt efter 0-2 vilket är värre än de onödiga och kraftiga misstagen som föranledde målen.

För det tredje har tränarna i strävan efter utveckling velat få laget att springa innan man kan gå. Det har hänt förr under Norling/Novakovic och det kommer att hända igen. Vilket är bra även om det (kanske) kostar poäng ibland eftersom det i längden betalar sig. Man söker nya vägar – inte för att man tappat fotfästet eller vill vara påhittig utan för att utveckla det egna spelet vidare och för att ge motståndaren nya utmaningar – och det faller inte väl ut varje gång. När man inte fått ut vad man ville under någon eller några matcher har man tagit klivet tillbaka till närmaste trygghetsnivå, det vill säga en uppställning och matchinriktning som känns igen och som inte gör avkall på för mycket av det spel man vill spela.

Glädjande nog är AIK:s spel så pass invant att man i den typ av resultatmässiga kris som vi tydligen är i inte behöver gå back to basics med långbollar och 4-4-2 à la svenskt 80-tal. Utan kan sätta spelarna i vana roller. Det tror jag också ger en positiv effekt även om det är mycket lätt för media och fans att i en dålig match eller serie av matcher kritisera de ständiga ändringarna som geniförklarats i framgång. Kalmar FF gjorde något liknande ifjol när man efter 2 x 0-5 valde att spela som man gjorde några månader tidigare, ett spel som var mindre riskfyllt och som spelarna ändå kände igen och visste att de kunde hantera. AIK har delvis gjort så nu och det har förhoppningsvis inneburit en liten vändning.

Med Tjerna tillbaka i mitten har vi a) ett bättre presspel – med Dulee bredvid Tjerna än mer b) ett djupledsspel c) snabbare och mer offensiv vänsterkant.

Att Pierre Bengtsson bara växer som ytterback för varje match och gått från att vara lagets troligen bäste passningsspelare till att också våga använda det, gör det enklare att ha en offensiv Rubarth framför.

Vidare har det centrala spelet förbättrats och kantväxlingarna är fler men fortfarande långt ifrån ”den perfekta världen”.

Första halvlek mot Hammarby kan vara den bästa halvleken mot dem i regi Norling. Hammarby är liksom Elfsborg (och Malmö borta) motstånd Norling haft rejäla problem med.

Jag vill också ha segrar, jag anser också att vi bör vinna klart mot Sundsvall och utöver det helst ta tre poäng i minst en av övriga tre inledningsmatcher. Men jag föredrar (även om det svider mer just då) speldominans och poängförlust än de halvdana insatser KFF-matchen och GIF-matchen samt den dåliga insats Elfsborgsmatchen var. Derbyt var ett fall framåt och även om alla stockholmslag brukar höja sig i derbyn så var det starkt av både AIK och Hammarby att i just den matchen prestera sin enskilt bästa halvlek hittills efter att ha inlett allsvenskan spelmässigt dåligt. Dessutom är jag nöjd med AIK-moralen i andra halvlek. Bojan Djordjics kroppsspråk och blick får gärna smitta. Dessutom var Johnson briljant i första halvlek och spelet hade ett bättre flyt; ett självklart flyt. En tydlighet jag bara sett stundtals tidigare i år.

Jag såg den bland annat mot Elfbsorg i början, hur AIK arbetade med Burgic som droppade ner på deras mittfältare i deras uppspelsfas och även om passningsspelet inte fungerade så stängde vi dem bra i början förutom när Ishizaki fick snurra omkring. Men sakta sakta avtog intensiteten, det blev hål bakom inte bara Burgic utan även Óbolo och kvar centralt fanns bara Ortiz, en spelare som täcker yta men inte sätter press. Så har det inte varit i de två senaste, då har mittfältet stått att känna igen i defensiven. Och faktum är att vi måste stoppa motståndarna och vi måste vinna boll för att kunna få igång vår egen offensiv.

Men om vi inte hade kvitterat senast så hade det fina spelet glömts av kritikerna och vargroparna. Trots 25 återstående omgångar och trots det faktum att lag med tunna trupper och dåligt inledningsmotstånd kommer att tappa relativt oss så skulle krisstämpeln bli ett hot, det största hotet för att åstadkomma just en kris.

Så tack, Jorge Ortiz, för att du tog bollen. Tack för att du inte känner betydelsen av ett futtigt stockholmsderby. Tack för att du vågar och vill lyckas. Tack för att du bryr dig utan att bekymra dig. Den inställningen borde alla ha. Till allt.

And now over to something completely different

Att ingen annan än undertecknad verkar tycka följande beteende är märkligt får jag ta, jag tänker inte ändra mig och begär inte att någon annan ska göra det heller.

En bit in i andra halvlek. Hemmalaget leder med 1 – 0 och har initiativet i matchen. Bollen befinner sig hos en mittback i hemmalaget, några meter utanför straffområdet. Motståndet, i desperat behov av poäng, ställer upp hela sitt lag på egen planhalva med undantag av en kille som står och hänger på knäna i mittcirkeln. Mittbacken har flera alternativ. Ett är att spela bollen till sin kollega och flytta runt bollen tills bortalaget flyttar fram och lämnar ytor att anfalla på. Dels kan man då välja att kortpassa sig igenom, dels direkt slå en längre boll på ytorna framför eller bakom backlinjen.

Ett annat alternativ är att slå en lång, hög boll mot ett samlat, rättvänt lag som både har ett numerärt övertag och goda möjligheter att få bollen framåt till den store centern som är utmärkt på att hålla i bollen medan resten av laget rusar fram och skapar en farlig målchans.

I tio fall av tio blir mittbacken utbuad, utskälld och andra ord som börjar på “ut” av hemmapubliken om han väljer det i min värld korrekta första alternativet.

Det kanske han inte borde bli?

Sundsvalls tre farligaste anfall i andra halvlek kom till efter att AIK skickat upp en långboll mot deras väl samlade lag. När AIK stod emot publiktrycket och försökte locka upp dem startade visselorkanerna. Jag förstår att man vill att AIK ska anfalla. Jag förstår inte att man vill öka risken att förlora.

I Igors ögon

Igor Hedman har snabbt som attan skrivit ett vackert matchreferat som nu ligger uppe här.

Själv såg jag matchen tillsammans med Göteborgsgnagarna och andra vackra människor på Score. Eget rum hade vi, med storbild och allt. Nu är jag trött. Det är ju en dag imorgon också. Undrar om Kaptenen är trött också? Han var överallt idag igen.

Just win, baby

Words

Even if what you're working on doesn't go anywhere, it will help you with the next thing you're doing. Make yourself available for something to happen. Give it a shot.

Cormac McCarthy

Ensamt i Göteborg

AIK-alliansen uppmanar alla AIK-supportrar att inte åka till Göteborg i en kommuniké idag.

Men herrejösses, vad ska lokalpressen skriva om nu? Förra året körde västsveriges största tidning Göteborgs-Posten (jo, det SKA vara både ett s och bindestreck där) en artikel om dagen i en veckas tid om hur staden förberedde sig för en belägring a la Minas Tirith i Konungens Återkomst. De hjältemodiga trupperna intervjuades och barn och kvinnor ombads mer eller mindre hålla sig inomhus. Nu kommer kanske sportsidorna fyllas med helt osensationella fotbollsartiklar istället och det vill väl ändå ingen?
(OBS! Föregående mening innehåller en hel busslast med sån där ironi.)

Jag kommer att vara på plats som vanligt. Dock utan att lösa någon biljett.

Tyst

Har det varit här. Har jobbat med texter som publicerats på andra platser än nätet. Och sovit ganska mycket. Bra grej det där. Sömn.

Borås Arena är inte en bra plats för AIK. Det gick lika illa som förra året. Det var deja vu över hela upplevelsen. Förra året åkte vi dit med fem backar på planen och två på bänken. Den här gången startade vi med fyra anfallare och Lucas och Khari på bänken.
Egentligen fungerade ingenting om man som jag ser fotbollen som en lagsport där man spelar med och för varandra. Så kan det gå ibland, det händer alla lag.

Nu är det bara att studsa tillbaka och visa att det var en engångsföreteelse. De spelarna jag såg träna och spela nere i Portugal är riktigt riktigt bra fotbollsspelare. Allihop. Bara att plocka fram det.

Truppen till Borås - Dulee inte tillgänglig

AIK tar med hela 20 man till Borås idag för match imorgon. Dulee Johnson är inte med i truppen. Mer om det på hemsidan.

Nordanvind

Vid matchstart imorgon ska det vara en (1) plusgrad samt svag nordlig vind, dock utan inslag av regn, i Borås. Vi får väl se hur det blir med det, vädergudarna brukar hantera meterologer som en nyss inbytt Rubarth hanterar en tröttkörd högerback. Och alla vet att det alltid regnar i Borås. Så ta med er ett glatt humör och oömma tjocka kläder ni som tänker er hitåt. Effekten blir så mycket bättre om man kan pälsa på sig efter man kört ramsan Bara Överkroppar!

Läs Mellerborgs ypperliga Inför-rapport här.

Dagen ska tillbringas med lite lugnt läsande (Sven Lindqvists Avsikt att förinta samt Annika Lantz Intervjumetodik) och Sevilla - Villarreal på TV:n. Ett av världens snabbaste lag mot ett av världens passningsskickligaste. Även Helsingborg - Halmstad kommer att passera revy framför mina ögon.

Om allt går väl kommer även en matchtrupp upp på moderskeppet framåt kvällen.

Djordjic och Burgic om svensk fotboll

En intervju med Bojan och Miran finns nu uppe på aikfotboll.se. Kloka killar med många intressanta synpunkter.

Tredje och sista delen av Slaget om Nördinge – Rond 1

Sista delen i den här ronden där våra hjältar avslutar resonemanget om Kalmar-matchen och ser framåt mot måndagens drabbning mot Elfsborg.


AIK:s försvarsspel – tankar kring det?

Johan: Med undantag av den mindre bra perioden, mellan minut 65 till 85, fungerar det från bra till utmärkt. Flera spelare gör mycket bra prestationer i spelet man mot man. När bollen väl nått Santín valde man att falla tillbaka så att han inte kunde peta förbi och sticka. Kalmar hade sällan övertaget i luftspelet, ett starkt betyg för AIK. Det kan vara värt att påpeka att när Kalmar förlorat med 5-0 två gånger på raken förra året så hade de fortfarande en positiv målskillnad.

Överhuvudtaget är det få tillfällen man kan säga att försvarsspelet har problem i matchen, istället är det omställningsspelet från anfall till försvar som vid några tillfällen inte hinner med. Kalmar anfaller nästan uteslutande snabbt och efter en omställning centralt eller högt upp. Det är en passning som går fel eller ett motlägg som förloras. De riskerna har AIK valt att ta i sin speluppbyggnad. Flera andra lag vill inte ta den risken utan flyttar bollen snabbt högt upp i banan där de dels riskerar mindre och dels har en lägre chans att behålla bollen. Men det är inte försvarsspel, det är anfallsspel.

Igor: Försvarsspelet mot KFF handlar mycket om att skära av nyckelspelarna, vilket gjordes ganska bra även om Santín flöt igenom väl enkelt ibland och Rasmus Elm tilläts både få och fördela boll högt uppe i planen - KFF kom en handfull gånger igenom centralt vilket de inte ska få. På fasta situationer skötte vi oss bra. Örlund löste resten. Det var klart bättre än väntat med nya spelare och ny formation - båda dessa faktorer är ju destabiliserande inte minst för mittfältets defensiv. Jag tycker också att laget rent arbetsmässigt utstrålade styrka.

Anfallsspelet då?

Igor: Med Lucas som drog sig till höger, Iván ner som mottagare på Bojans ytor där denne fanns kvar och ingen annan egentligen i djupet än Iván själv samt med Tjernström och Jonsson i låga utgångspositioner blev det väldigt få spel ut till kanterna som kunde omsättas till inlägg mot än färre tillfällen med många avslutare. Fasta situationer var i princip harmlösa, främst hörnorna där KFF aldrig hotades. Burgic och Jagne såg heta ut men det bör inhoppare göra i en match som hållit visst tempo. Det skickliga var att lyckas skapa överhuvudtaget mot täta KFF.

Johan: Nu blev det inte så mycket för mig att tillägga. Kanske att det känns som att det ska till i det närmaste perfekta anfall för att AIK ska komma till en målchans i nuläget. Mot KFF saknades det någon som drog isär KFF på djupet med ren och skär snabbhet. Dessutom vill jag minnas en hörna där Nisse får till en nick som (tyvärr) går i bakhuvudet på Kalmarspelare och Obolos chans i slutminuten som tillkom efter en fast situation.

Ta upp en särskild sekvens som var vacker, viktig, intressant e dyl men som inte uppmärksammats.


Igor: Ingelstens kvicka fötter centralt i samband med väggspel och stickare. Han har vuxit nästan från match till match i mina ögon. PPV-intervjuerna med Rydström och Djordjic i pausen var roliga och givande.

Johan: När vi inte slog en kort hörna vid ett tillfälle när KFF bara skickade ut en spelare för att markera. Där gick vi miste om ett två-mot-ett-läge med nästan hela laget samlat inne i boxen.

Både KFF och Elfsborg spelar 4-5-1. Skillnader/likheter?

Igor: Elfsborgs uppspel är mer risktagande, ytterbackarna deltar mer offensivt i speluppbyggnad och som bollvårdare. Elfsborg väntar gärna längre och håller i boll medan KFF tidigare söker snabba anfall. KFF är starkare i huvudspelet egentligen i varje lagdel. Elfsborg har centrala tvåvägsspelare på landslagsnivå och i Ishizaki en ytter som levererar mängder av kvalitetsinlägg, man växlar positioner mer och påminner mer om Djurgården från deras år med Åkeby/Lukic.

Elfsborg har i anfallsläge egentligen fyra anfallare med en släpande central pjäs samt eventuellt ytterbackar. KFF har en central pjäs, 1-2 släpande och max en av två yttrar som skär in. Men KFF har successivt under de senaste åren jobbat in mycket högre positioner hos ytterbackar i anfallen. Försvarsmässigt är KFF tätare, hårdare. Offensivt har Elfsborg ett sedan längre tid och med fler bollskickliga spelare inarbetat ett rörligt och snabbt passningsspel, troligen landets bästa. En delanledning är säkert skillnaden i de båda lagens underlag på respektive hemmaarena. Men mest beror det på vald metod och inriktning där Elfsborg har byggt sin framgång med en grund av passningsspel kryddat med att plocka in stjärna efter stjärna som ska behärska det spelande spel man vill ha och på så vis har man successivt ökat truppens kvalitet - även defensivt.

KFF har börjat som nykomlingar med att bygga en stabil defensiv grund och snarare utvecklat offensiven och de spelare man förfogar över. Man har en hyfsad stomme av spelare, om än inte samma som gick upp i allsvenskan så med få ändringar år till år.

Johan: Jag tänker inte ens låtsas att jag har något att tillägga till det där.

Vad tror du om den matchen?

Johan: De två senaste åren har vi gått in i bortamötet med Elfsborg och försökt låsa matchen med en man-markerande defensiv mittfältare. Förra året startade vi med fem försvarare på planen och ytterligare två på bänken. Det tror jag inte blir fallet på måndag men helt säker kan man givetvis aldrig vara. Eftersom Ilola rapporteras borta kan man tänka sig att Haglund flyttar ner Avdic och Svensson ett hack och spelar med Sjöhage från start.

Igor: Jag tror att vi med KFF-matchen och poängen i ryggen kan gå in i den matchen med kraft och tilltro, med ett mer samspelt lag där framförallt Ortiz-Johnson blir en utmaning för Elfsborgsmittfältet och där våra förvärv är vad som kan skapa okända problem och göra oss svårare att förbereda sig mot. Jag är absolut inte orolig för målproduktionen. Vi har såväl bra spelare som potentiella målskyttar, i flera fall i samma spelare. Det som möjligen oroar nu liksom under fjolårets slut är att vi inte systematiskt tar oss fram till klara chanser. Men jag har tilltro till det också. Minimerar vi förlusterna mot de svåra inledningsmotståndarna har vi en bra position inte bara poängmässigt utan även i känslan av styrka och kraft. Den byggs mer av att inte besegras än av vinster, tror jag.

Johan: För mina pengar är detta Allsvenskans två passningsskickligaste lag, möjligen platsar Bajen in här också. Det återstår att se om något lag kommer orka eller klara etablera ett tydligt bollinnehav i den här matchen. Spelar vi vidare med fem mittfältare eller inte? Jag känner mig säker på att inget av lagen kommer att kunna hålla emot om det släpper på pressen och faller hem. Det tror jag inte något lag funderar på att göra heller. Det har gått prestige i den här matchen känns det som.

Igor: AIK har under Norling/Novakovic ännu inte hittat nyckeln till framgång på Borås Arena även om man aktivt sökt. Vad talar för att man gör det nu? Jag tror att det INTE blir ett likartat 3-5-2 och jag tror och hoppas att vi har fler spelare tillgängliga så att vi har större manöverutrymme.

Jag tror också att Elfsborg är något försvagat, jag såg inte matchen mot GAIS men fick berättat för mig att de kanske inte har samma kvalitet framåt. Elfsborg känns dock väldigt bortglömt i förhandstipsen. De vann ändå guld 2006 och var favorit ifjol. Och få negativa saker har hänt med truppen. Jag tycker att en bärgad (och därmed två stulna) poäng vore väldigt bra. Såvida vi inte äger matchen och borde ta tre.

Läget i truppen – 3 april

Väsby United med nio AIK-spelare på plan från start spelade 2-2 i en träningsmatch mot Syrianska i onsdags. Målen gjordes av Kenny Pavey och Miran Burgic, båda på straff.

Målvakt: Nicklas Bergh
Backlinje: Mikael Wentzel, Walid Atta, Per Karlsson, Pierre Bengtsson
Mittfält: Kenny Pavey, Khari Stephenson, Jonas Gustafsson (bytte med Magnus Eriksson i halvtid), Mats Rubarth
Forwards: Saihou Jagne, Miran Burgic

Alla skötte sig bra och vissa stärkte sina chanser klart, säger Thomas Lagerlöf om träningsmatchen. Dessutom fick Pavey, Rubarth och Burgic, som nyss kom tillbaka från skador, matchträning vilekt var viktigt. För tillfället är det Walker och Anchen som kör på med sin rehab, alla andra är i full träning vilket är mycket glädjande, fortsätter han. Gabriel Özkan har nu kört för fullt i en vecka och det verkar inte vara några problem.

När det gäller Kalmarmatchen säger Thomas att laget gör en bra insats första 65 minuterna.

– Vi kan se att spelarna gör det vi kommit överens om, även om vi inte riktigt klarar att utnyttja de möjligheter vi skapar för att få in bollen i farliga lägen. Sen blir det en annan typ av match där Kalmar FF tar över under nästan tjugo minuter efter att vi tappat boll lite enkelt några gånger. Sen fick vi in mycket energi i och med våra byten och efteråt var vi väldigt besvikna över att vi inte får in ett mål i slutet.

– Nu förbereder vi oss för fullt för Elfsborgsmatchen på måndag, avslutar Thomas Lagerlöf.

Intervjun gjordes torsdag eftermiddag.

Slaget om Nördinge - Flexibilitet är början till kaos?

Precis när du trodde det var säkert att gå tillbaka till bloggen. Vi vill tacka ödmjukast för all respons vi fått, både i kommentatorsfältet och som pm på GF. Keep it coming. Även om vi känner att vi inte satt formen riktigt så kör vi vidare och matchar oss i form.

Del 2 av Slaget om Nördinge.

Är det bättre att hålla fast vid samma spelsätt i match efter match – vilka för- resp. nackdelar finns det med att vara flexibel?

Igor: Spelsätt ja. Formation nej. Spelsätt ser jag som en modell för hur man ska spela, typ vilka ytor man söker och hur man ska anfalla i grova drag (eller i detalj) och vilka pressriktningar och generella försvarsregler man ska följa. Däremot kan och bör utgångspositioner och andra detaljjusteringar ske beroende på motstånd och vilka som är tillgängliga och i form.

Johan: Som Igor är inne på är det, som alltid, viktigt att definiera vad man menar med “spelsätt”, “formation” eller “uppställning” osv. De används så ofta i media att de ibland tycks flyta ihop eller isär beroende på avsändaren och sammanhanget. Vilket inte är så konstigt. Kanske hade spelidé varit en bättre formulering. I grunden handlar egentligen allt om hur man förbereder laget och hur välutbildade spelarna är. Ju skickligare spelare desto fler saker klarar de av. Har man mer begränsade spelare når man nog snabbast framgång med att alltid spela likadant och kanske bara variera hur högt man pressar och hur många som går framåt när man erövrar bollen.

Igor: Precis. Finns ett syfte, en plan och förklaring/utbildning bakom går det utmärkt att ändra mycket. Dessutom blir det alltid en fördel för spelare nummer 20-25 som aldrig skulle få spela om man var stenhård med en svårpetad förstaelva. Jag ser enbart fördelar så länge man själv vet vad man sysslar med samtidigt som motståndarnas möjligheter att tolka minimeras.

Johan: En av de spännande sakerna med alla former av fotbollstaktik är också att det är individer, inte maskiner, man sätter ut på planen. Det finns stora skillnader i hur t ex Tjernström och Rubarth spelar vänstermittfältare. Så även den delen ger ju olika utslag, även om formationen ser likadan ut på pappret.


Tror du också att Kalmar blir ett topplag i år?

Igor: De har absolut möjligheten och överlag är det svårare än någonsin att tippa serien på grund av vad som kan hända efter sommaren då man inte längre kan köpa efter att ha sålt klart. Men liksom jag tyckte inför fjolåret tycker jag de har det tydligaste och mest effektiva spelet, en bra organisation såväl offensivt som defensivt. Men det ska rimligen inte räcka ändå. De har inte bredden i truppen men klarade sig förvånansvärt bra efter att Ari försvunnit. De kommer inte att kunna täcka upp för skador och avstängningar i samma utsträckning som ifjol då sådant klaffade bra. Särskilt som säsongen är fyra matcher längre.

Å andra sidan har de spelat mycket cupspel de senaste åren så de verkar klara det bra med ganska tunn trupp också. Med tunn trupp menar jag att de har 4-5 riktigt viktiga spelare och några fullt dugliga ersättare men att skillnaden blir för stor när några av de viktiga plockas bort. De är ett svårslaget lag som bör ha som minsta mål att ta medalj, men jag tror det finns andra lag som har något större möjligheter. Och hur ska Rydström med följe klara av att KFF (och inte minst kaptenen själv) äntligen blivit det poplag de trott att de strävat efter, men som kanske inte alls passar dem?

Johan: Klart de kan vara. Nanne fick för övrigt in en femetta på presskonferensen när en journalist tyckte att Kalmar inte kunde hantera favoritskapet. Medan Norling välkomnat pressen har Nanne försökt skjuta den ifrån sig. Nanne tittade iskallt på reportern och svarade:

– Ja? Tycker inte du att det är att hantera det?

Nåväl. Kalmar är väldigt väldigt väldigt jobbiga att möta, på bortaplan går de i princip aldrig bort sig försvarsmässigt och så länge de får behålla Santín kan de skapa målchanser med mycket små medel. Lägg till att de, tillsammans med IFK Göteborg, är bäst i Sverige på fasta situationer och nästan alltid gör mål framåt så har du givetvis ett lag för toppen. Precis som Igor säger är de enda frågetecknen om deras trupp klarar det täta matchandet samt om de får behålla Santín säsongen ut.

Att Rydström inte skulle klara att hålla kvaliteten på sitt fotbollsspelande samtidigt som han syns och hörs i media tror jag inte ett dugg på. Snarare kan det vara en fördel att ha en representant med så stort inflytande över diskursen.