Som ni ser händer det inte allt för mycket på den här bloggen. Tills vidare tar den en paus. Vill du läsa AIK:s egna officiella blogg hittar du den här: http://aikmedia.blogg.se/
Nisse Johansson bloggar även han direkt från lägret i Stellenbosch, Sydafrika på GnagarForum här: http://www.svenskafans.com/fotboll/artikel.asp?id=276160
För egen del skriver jag fortfarande, har bl a två bokprojekt igång samt frilansar en del. Dessutom räknar jag med att lägga upp en del "spill" och annat som dyker upp, ibland om fotboll, ibland inte. Vill man följa det går man hit: http://potcallingthekettleblack.blogspot.com/
Ett stort tack till alla er som läst och kommenterat under det gångna året. You are my sunshine.
torsdag 22 januari 2009
torsdag 27 november 2008
Alm! Står när de andra faller
Assisterande tränare till Mikael Stahre kommande säsonger blir ingen mindre än Andreas Alm. Det känns mycket mycket bra, tycker Gnaget Från Sidan som har läst och lyssnat på Alm närhelst tillfället erbjudits de senaste åren. Han har bl a skrivit om Superettan för Fotbollsförbundets hemsida och är, om jag inte helt missminner mig, examinerad journalist. Tränare har han varit i Eskilstuna City men har framförallt för mig alltid framstått som en reflekterande och klok person med stor och gedigen fotbollskunskap.
Både AIK och Andreas är att gratulera, min känsla för feeling säger att det här kommer att bli riktigt riktigt bra. Pressmeddelandet här >>
P.S. Det verkar som om Martin får fortsätta hålla kvalitet på sina inlägg (se intervjun nedan om du inte hängde med på den).
Både AIK och Andreas är att gratulera, min känsla för feeling säger att det här kommer att bli riktigt riktigt bra. Pressmeddelandet här >>
P.S. Det verkar som om Martin får fortsätta hålla kvalitet på sina inlägg (se intervjun nedan om du inte hängde med på den).
Martin Mutumba – tillbaka i AIK
Här är första delen i vad som förhoppningsvis ska bli en serie samtal och funderingar om AIK 2009.
Han gjorde elva matcher för AIK som 17-åring, bröt benet och ”försvann” sedan till Finland, omgärdad av diverse rykten. För mig känns det som att det varit mycket fokus på vad som hände utanför planen, vad fotbollsspelaren Martin Mutumba gör på planen har inte varit lätt att läsa om. Efter att ha sett honom i en handfull matcher med Väsby i år blev jag rejält imponerad över vilken mogen och smart fotbollsspelare det blivit av 17-åringen som hoppade in och showade i AIK under säsongen 2003. Så för den definitiva versionen av allt Martin varit med om utanför planen får ni antingen hålla er eller söka någon annanstans.
Välkommen tillbaka till AIK Martin!
Tack! Min dröm har alltid varit att få komma tillbaka till AIK. Allting jag gjort de senaste fyra åren har egentligen handlat om det här. Så det känns fantastiskt att det blev så.
Du rehabade ett brutet ben, hamnade i en massa problem och hängde sedan med AIK:s f d assisterande tränare Janne Stahre till FC Inter Åbo. Berätta om tiden där.
Vad jag inte förstod då var att jag är fotbollsspelare – inget annat. Jag behövde komma bort från Rinkeby, det var på tapeten att jag skulle gå till Västerås och spela för Richard Money men istället blev det Åbo med Janne Stahre.
Finland är en tuff liga, det är hyfsad kvalitet men knappt någon publik. Det kommer kanske 5-6000 när det är derby. Men drömmen var alltid att komma tillbaka till AIK. Jag ville göra mål och springa mot Norra Stå, det var den bilden jag hade. Det var därför jag var i Finland, från början tänkte jag spela där ett år, högst, men det blev tre. Varje match hoppades jag att någon från AIK skulle vara där och se mig. Istället fick jag en annan syn på livet och på fotbollen.
Det var som jag sa förut: Jag är fotbollsspelare och fotbollen är mitt liv. Så enkelt är det. Vet man det blir allt enklare. Vad jag gjorde och inte gjorde när jag var 17 får jag leva med, men jag är 23 nu.
Vad utvecklade du i ditt spel under tiden i Åbo?
När jag var i AIK och fick spela handlade allt om att showa, hade jag bollen var allt ljus på mig. Varje gång ville jag gör något extra. Om du jämför t ex med Viktor Lundberg och Magnus Eriksson som spelar i Väsby nu som 17-åringar så är de skolade, de kan positionsspelet, de rör sig rätt medan jag i princip kom direkt från gatfotbollen.
Det första jag lärde mig i Finland var att de förväntade sig att jag skulle se till att vi vann. Jag skulle fortfarande showa men det viktigaste var att vi vann. Jag var tredje kapten och spelade ensam forward större delen av tiden. Resultatet hängde ofta på mig, det gjorde att jag växte och utvecklade mitt register. Samtidigt kom det hundratals skolbarn på våra matcher som mest var där för att se mig dribbla. Att vinna och att showa, det var vad det handlade om.
Mycket handlade också om att veta när man ska dribbla och utmana. Har en kille fått ett gult ska man utmana honom hela tiden och tvinga honom att antingen fälla en eller släppa igenom. Såna saker pratade både Rikard Norling och Micke Stahre med mig om i AIK. De ville att jag skulle fortsätta dribbla men även att jag skulle lära mig när det var bättre för laget att spela enkelt.
Sen blev det inte Deportivo La Coruña utan Väsby United?
Jaa du, jag hade en riktig bluffagent som förhandlade åt mig där nere. När jag provtränade blev jag uppflyttad från U23-truppen till A-laget men då började han kräva för mycket pengar för mig. Istället slutade det med att de lånade in Chippen från Bolton. Så kan det gå. I februari tog Micke Stahre kontakt med mig och frågade om jag ville spela med Väsby. Det passade perfekt, jag ville tillbaka till AIK och bästa vägen är via Väsby. Jag kände Micke sedan juniortiden och tror stenhårt på hans sätt att se på fotboll.
Berätta om säsongen med Väsby
Det har varit riktigt roligt. Vi hade en tuff inledning på serien och förlorade de flesta matcherna. Men jag älskar det med Micke, han tvivlar aldrig. ”Vi ska fortsätta spela vårt spel.” Så vi körde på, spelade vårt spel och till slut höll vi oss kvar med stor marginal. Ett tag var vi nära att blanda oss i toppstriden men höll inte riktigt hela vägen för det. För egen del blev det fyra mål och fyra assist i statistiken.
Vad var Väsbys spelidé, alltså vad menade Micke när han pratade om ”vårt eget spel?”
Vi ska aldrig slå långbollar. Däremot långa passningar vilket ju inte är samma sak. Framåt ska vi hitta ytorna mellan deras backlinje och mittfält, centrala mittfältare ska möta boll i uppspelsfasen, när vi kommer fram i inläggsläge ska vi fylla på med många spelare. Det är många idag som snackar om att spela den fotbollen – Micke spelar den. Vi fick höra från motståndare hela säsongen ”Fan va kul ni spelar.” Det är häftigt.
De matcher jag såg dig spelade du vänsterytter men jag vet att du även spelade forward. Var trivs du bäst?
I Väsby spelade jag forward från början, sen hade vi en period med många skador och då frågade Micke om jag kunde spela vänsterytter som jag gjorde för honom i juniorlaget. Det gick riktigt bra och jag spelade även högerytter i vissa matcher. I Finland var jag ensam forward, där var det mest ”långa bollar på Martin” som var spelidén.
Du är även tvåfotad, är det naturligt eller något du tränat dig till?
Jag har tränat upp det. När jag kom upp i AIK:s A-trupp tränade jag ofta som vänsterytter mot Kalle Corneliusson och han var ruskigt snabb, så när man dribblat honom var man tvungen att skicka in inlägget med en gång. Det ska vara rätt hårdhet, rätt placering och rätt kraft på inlägget annars fick man veta det. När man slår inlägg till Andreas Alm och Andreas Andersson vill man gärna att det ska bli rätt, om man säger.
Du har även spelat med ett annat AIK-nyförvärv, Joos Hooiveld. Kan du berätta om honom?
Han var bäst av de jag spelade med i Finland. En stor, stark, vänsterfotad mittback. Vi trivdes riktigt bra tillsammans, vi tränade extra ihop, han skällde ut en om man inte gjorde sitt bästa. När vi mötte Porokara (nu i ÖSK) som slog igenom där borta tog han bort honom helt och hållet. Vi ringde varandra och höll kontakten även efter att jag flyttade, vi skojade hela tiden om att spela i AIK. Om du pratar med honom kommer han nog säga att jag har tjatat om AIK hela tiden (skratt).
Och nu ska ni göra precis det. Spela tillsammans i AIK.
Ja. Det kommer att bli suveränt.
Han gjorde elva matcher för AIK som 17-åring, bröt benet och ”försvann” sedan till Finland, omgärdad av diverse rykten. För mig känns det som att det varit mycket fokus på vad som hände utanför planen, vad fotbollsspelaren Martin Mutumba gör på planen har inte varit lätt att läsa om. Efter att ha sett honom i en handfull matcher med Väsby i år blev jag rejält imponerad över vilken mogen och smart fotbollsspelare det blivit av 17-åringen som hoppade in och showade i AIK under säsongen 2003. Så för den definitiva versionen av allt Martin varit med om utanför planen får ni antingen hålla er eller söka någon annanstans.
Välkommen tillbaka till AIK Martin!
Tack! Min dröm har alltid varit att få komma tillbaka till AIK. Allting jag gjort de senaste fyra åren har egentligen handlat om det här. Så det känns fantastiskt att det blev så.
Du rehabade ett brutet ben, hamnade i en massa problem och hängde sedan med AIK:s f d assisterande tränare Janne Stahre till FC Inter Åbo. Berätta om tiden där.
Vad jag inte förstod då var att jag är fotbollsspelare – inget annat. Jag behövde komma bort från Rinkeby, det var på tapeten att jag skulle gå till Västerås och spela för Richard Money men istället blev det Åbo med Janne Stahre.
Finland är en tuff liga, det är hyfsad kvalitet men knappt någon publik. Det kommer kanske 5-6000 när det är derby. Men drömmen var alltid att komma tillbaka till AIK. Jag ville göra mål och springa mot Norra Stå, det var den bilden jag hade. Det var därför jag var i Finland, från början tänkte jag spela där ett år, högst, men det blev tre. Varje match hoppades jag att någon från AIK skulle vara där och se mig. Istället fick jag en annan syn på livet och på fotbollen.
Det var som jag sa förut: Jag är fotbollsspelare och fotbollen är mitt liv. Så enkelt är det. Vet man det blir allt enklare. Vad jag gjorde och inte gjorde när jag var 17 får jag leva med, men jag är 23 nu.
Vad utvecklade du i ditt spel under tiden i Åbo?
När jag var i AIK och fick spela handlade allt om att showa, hade jag bollen var allt ljus på mig. Varje gång ville jag gör något extra. Om du jämför t ex med Viktor Lundberg och Magnus Eriksson som spelar i Väsby nu som 17-åringar så är de skolade, de kan positionsspelet, de rör sig rätt medan jag i princip kom direkt från gatfotbollen.
Det första jag lärde mig i Finland var att de förväntade sig att jag skulle se till att vi vann. Jag skulle fortfarande showa men det viktigaste var att vi vann. Jag var tredje kapten och spelade ensam forward större delen av tiden. Resultatet hängde ofta på mig, det gjorde att jag växte och utvecklade mitt register. Samtidigt kom det hundratals skolbarn på våra matcher som mest var där för att se mig dribbla. Att vinna och att showa, det var vad det handlade om.
Mycket handlade också om att veta när man ska dribbla och utmana. Har en kille fått ett gult ska man utmana honom hela tiden och tvinga honom att antingen fälla en eller släppa igenom. Såna saker pratade både Rikard Norling och Micke Stahre med mig om i AIK. De ville att jag skulle fortsätta dribbla men även att jag skulle lära mig när det var bättre för laget att spela enkelt.
Sen blev det inte Deportivo La Coruña utan Väsby United?
Jaa du, jag hade en riktig bluffagent som förhandlade åt mig där nere. När jag provtränade blev jag uppflyttad från U23-truppen till A-laget men då började han kräva för mycket pengar för mig. Istället slutade det med att de lånade in Chippen från Bolton. Så kan det gå. I februari tog Micke Stahre kontakt med mig och frågade om jag ville spela med Väsby. Det passade perfekt, jag ville tillbaka till AIK och bästa vägen är via Väsby. Jag kände Micke sedan juniortiden och tror stenhårt på hans sätt att se på fotboll.
Berätta om säsongen med Väsby
Det har varit riktigt roligt. Vi hade en tuff inledning på serien och förlorade de flesta matcherna. Men jag älskar det med Micke, han tvivlar aldrig. ”Vi ska fortsätta spela vårt spel.” Så vi körde på, spelade vårt spel och till slut höll vi oss kvar med stor marginal. Ett tag var vi nära att blanda oss i toppstriden men höll inte riktigt hela vägen för det. För egen del blev det fyra mål och fyra assist i statistiken.
Vad var Väsbys spelidé, alltså vad menade Micke när han pratade om ”vårt eget spel?”
Vi ska aldrig slå långbollar. Däremot långa passningar vilket ju inte är samma sak. Framåt ska vi hitta ytorna mellan deras backlinje och mittfält, centrala mittfältare ska möta boll i uppspelsfasen, när vi kommer fram i inläggsläge ska vi fylla på med många spelare. Det är många idag som snackar om att spela den fotbollen – Micke spelar den. Vi fick höra från motståndare hela säsongen ”Fan va kul ni spelar.” Det är häftigt.
De matcher jag såg dig spelade du vänsterytter men jag vet att du även spelade forward. Var trivs du bäst?
I Väsby spelade jag forward från början, sen hade vi en period med många skador och då frågade Micke om jag kunde spela vänsterytter som jag gjorde för honom i juniorlaget. Det gick riktigt bra och jag spelade även högerytter i vissa matcher. I Finland var jag ensam forward, där var det mest ”långa bollar på Martin” som var spelidén.
Du är även tvåfotad, är det naturligt eller något du tränat dig till?
Jag har tränat upp det. När jag kom upp i AIK:s A-trupp tränade jag ofta som vänsterytter mot Kalle Corneliusson och han var ruskigt snabb, så när man dribblat honom var man tvungen att skicka in inlägget med en gång. Det ska vara rätt hårdhet, rätt placering och rätt kraft på inlägget annars fick man veta det. När man slår inlägg till Andreas Alm och Andreas Andersson vill man gärna att det ska bli rätt, om man säger.
Du har även spelat med ett annat AIK-nyförvärv, Joos Hooiveld. Kan du berätta om honom?
Han var bäst av de jag spelade med i Finland. En stor, stark, vänsterfotad mittback. Vi trivdes riktigt bra tillsammans, vi tränade extra ihop, han skällde ut en om man inte gjorde sitt bästa. När vi mötte Porokara (nu i ÖSK) som slog igenom där borta tog han bort honom helt och hållet. Vi ringde varandra och höll kontakten även efter att jag flyttade, vi skojade hela tiden om att spela i AIK. Om du pratar med honom kommer han nog säga att jag har tjatat om AIK hela tiden (skratt).
Och nu ska ni göra precis det. Spela tillsammans i AIK.
Ja. Det kommer att bli suveränt.
onsdag 26 november 2008
Re-boot
Omstarten för Gnaget Från Sidan har inletts. Intervjuer, synpunkter, Djupa Tankar(tm) och vidlyftiga spekulationer om AIK kommer att dyka upp med ojämna mellanrum.
Först ut blir en intervju med en revanschsugen Martin Mutumba.
Först ut blir en intervju med en revanschsugen Martin Mutumba.
söndag 31 augusti 2008
Väsby stoppade Qvidings svit
Väsby United vann dagens match i Superettan mot Qviding FIF med 2 -1 efter mål av Admir Catovic och Alieu Jagne. Det var årets första förlust för Zoran Lukics lag hemma på Valhalla IP och Mikael Stahres Väsby passerade därmed göteborgslaget i tabellen och har åtta poäng ned till kvalstrecket med en match mer spelad.
Matchen inleddes på ett soligt Valhalla i ett, om inte rasande, så iallafall högt tempo. Qviding inledde offensivt med hög press från sitt 4-3-3 men Väsby kunde genom ett rörligt snabbt spel hela tiden skickligt ta sig framåt i banan. Efter tio minuter får Admir Catovic bollen felvänd i mittcirkeln där han svarar för en imponerande vändning och rycker förbi två bevakare i en rörelse. Han spelar fram bollen till Mikael Thorstensson som lägger tillbaka till en framrusande Catovic som ur högerläge får på ett skott som letar sig in vid Tommy Naurins bortre stolpe. Ett mycket tjusigt mål. Både Catovic och Martin Kayongo-Mutumba står matchen igenom för svåra tekniska nummer i hög fart. Bland annat kunde Catovic fått straff när han efter att ha tråcklat sig fram och chippat bollen över en försvarare fick en misslyckad rensningsspark i huvudet. Domaren hävdade dock att förseelsen skett precis utanför gränsen till straffområdet.
Efter drygt 25 minuter valde Lukic att övergå till ett 4-4-2 med Gravem och Stiller på topp vilket nästan omedelbart betalade sig. Vänsterbacken Kyle Konwea ryckte förbi sin bevakare på sin kant och slår ett hårt inlägg eller skott mot främre stolpen där bollen touchar någon eller några spelare och går i mål. Målet tilldömdes Hannes Stiller i den officiella statistiken. Matchen är i det här skedet helt jämn och oavgjort står sig till halvtid.
Den andra halvleken inleds inte i samma tempo som den första, båda lagen har ganska bra kontroll på varandra. Det är dock oftare Qviding som kommer fram till avslut, det avlossas flera skott men de är antingen utanför målramen eller där stabile Väsby-målvakten Niklas Westberg står placerad. Med en kvart kvar går Qviding tillbaka till 4-3-3 utan att få något märkbart större tryck mot Väsbymålet. Niklas Backman och Omar Jawo tar bort det mesta som kommer in i straffområdet och Gabriel Petrovic i tandem med Daniel Johansson står upp på det centrala mittfältet. De flesta spelarna börjar bli rejält trötta när inbytte Alieu Jagne efter samspel med Magnus Eriksson, inbytt även han, drar på ett kanonskott från sin vänsterkant, rätt in i bortre krysset. Både Jagne och Mutumba hade flera gånger utnyttjat ytan mellan Qvidings yttrar och backar och målet var ett resultat av det. Qviding slängde fram det mesta de hade högt upp i banan i matchens slutskede utan att komma till något farligt avslut. På extratid fick man även Kyle Konwea utvisad efter att han dragit på sig sitt andra gula kort.
Sammanfattningsvis en välspelad match mellan två offensivt inriktade lag där Väsby visade sig vara laget som hade den extra kvalitet som krävdes för att avgöra matchen.
Matchen inleddes på ett soligt Valhalla i ett, om inte rasande, så iallafall högt tempo. Qviding inledde offensivt med hög press från sitt 4-3-3 men Väsby kunde genom ett rörligt snabbt spel hela tiden skickligt ta sig framåt i banan. Efter tio minuter får Admir Catovic bollen felvänd i mittcirkeln där han svarar för en imponerande vändning och rycker förbi två bevakare i en rörelse. Han spelar fram bollen till Mikael Thorstensson som lägger tillbaka till en framrusande Catovic som ur högerläge får på ett skott som letar sig in vid Tommy Naurins bortre stolpe. Ett mycket tjusigt mål. Både Catovic och Martin Kayongo-Mutumba står matchen igenom för svåra tekniska nummer i hög fart. Bland annat kunde Catovic fått straff när han efter att ha tråcklat sig fram och chippat bollen över en försvarare fick en misslyckad rensningsspark i huvudet. Domaren hävdade dock att förseelsen skett precis utanför gränsen till straffområdet.
Efter drygt 25 minuter valde Lukic att övergå till ett 4-4-2 med Gravem och Stiller på topp vilket nästan omedelbart betalade sig. Vänsterbacken Kyle Konwea ryckte förbi sin bevakare på sin kant och slår ett hårt inlägg eller skott mot främre stolpen där bollen touchar någon eller några spelare och går i mål. Målet tilldömdes Hannes Stiller i den officiella statistiken. Matchen är i det här skedet helt jämn och oavgjort står sig till halvtid.
Den andra halvleken inleds inte i samma tempo som den första, båda lagen har ganska bra kontroll på varandra. Det är dock oftare Qviding som kommer fram till avslut, det avlossas flera skott men de är antingen utanför målramen eller där stabile Väsby-målvakten Niklas Westberg står placerad. Med en kvart kvar går Qviding tillbaka till 4-3-3 utan att få något märkbart större tryck mot Väsbymålet. Niklas Backman och Omar Jawo tar bort det mesta som kommer in i straffområdet och Gabriel Petrovic i tandem med Daniel Johansson står upp på det centrala mittfältet. De flesta spelarna börjar bli rejält trötta när inbytte Alieu Jagne efter samspel med Magnus Eriksson, inbytt även han, drar på ett kanonskott från sin vänsterkant, rätt in i bortre krysset. Både Jagne och Mutumba hade flera gånger utnyttjat ytan mellan Qvidings yttrar och backar och målet var ett resultat av det. Qviding slängde fram det mesta de hade högt upp i banan i matchens slutskede utan att komma till något farligt avslut. På extratid fick man även Kyle Konwea utvisad efter att han dragit på sig sitt andra gula kort.
Sammanfattningsvis en välspelad match mellan två offensivt inriktade lag där Väsby visade sig vara laget som hade den extra kvalitet som krävdes för att avgöra matchen.
söndag 24 augusti 2008
Paint it Black
It's not easy facing up when your whole world is black
Jagger/Richards
Vem har sagt att det ska vara lätt? Livet alltså? Det går alltid att hitta något att vara besviken eller upprörd över – om man bara vet var man ska leta. Det finns till exempel de som tycker att oavgjort i Sundsvall är ett tecken på att allt är jämmer och elände och att någon, någonstans, måste betala för det. Ungefär lika många framhåller att man inte ska klaga, att glaset är halvfullt, att man kan se det från den ljusa sidan. De sistnämnda håller antagligen inte så ofta på AIK. AIK:are vill gärna se allting i svart. Det faller sig ganska naturligt.
Johan Segui, gammal klacklegend sa ungefär så här i veckans Studio AIK.
- Jag tror alltid att vi ska slå till exempel Halmstad. Det har nog hänt färre gånger än inte, det spelar ingen roll. Vi är AIK och det är inte dom. Det är så vi är.
Han har givetvis helt rätt. Vi är AIK och det finns ingen anledning att vända oss mot vår natur.
Det är inte logiskt, det är inte rationellt – däremot är det i mångt och mycket exakt så alla supportrar till alla lag fungerar. Våra förväntningar är vad som gör oss till fotbollsfans och det faktum att fotboll faktiskt inte är en sport där det största eller ens det bästa laget alltid vinner är en av de största tjusningarna med den.
Men nu är det inte Halmstad eller Kalmar som ställer upp på motsatt planhalva. Det är derbyrivalerna Bajen. Derbyn över hela världen har sin egen logik, nämligen ingen alls. Derbyn är totalt oförutsägbara drabbningar där fotbollen blir upp och ner, spegelvänd och en enda stor urladdning av adrenalin, uppskruvade känslor, ångest och förväntan.
Härligt!
Jagger/Richards
Vem har sagt att det ska vara lätt? Livet alltså? Det går alltid att hitta något att vara besviken eller upprörd över – om man bara vet var man ska leta. Det finns till exempel de som tycker att oavgjort i Sundsvall är ett tecken på att allt är jämmer och elände och att någon, någonstans, måste betala för det. Ungefär lika många framhåller att man inte ska klaga, att glaset är halvfullt, att man kan se det från den ljusa sidan. De sistnämnda håller antagligen inte så ofta på AIK. AIK:are vill gärna se allting i svart. Det faller sig ganska naturligt.
Johan Segui, gammal klacklegend sa ungefär så här i veckans Studio AIK.
- Jag tror alltid att vi ska slå till exempel Halmstad. Det har nog hänt färre gånger än inte, det spelar ingen roll. Vi är AIK och det är inte dom. Det är så vi är.
Han har givetvis helt rätt. Vi är AIK och det finns ingen anledning att vända oss mot vår natur.
Det är inte logiskt, det är inte rationellt – däremot är det i mångt och mycket exakt så alla supportrar till alla lag fungerar. Våra förväntningar är vad som gör oss till fotbollsfans och det faktum att fotboll faktiskt inte är en sport där det största eller ens det bästa laget alltid vinner är en av de största tjusningarna med den.
Men nu är det inte Halmstad eller Kalmar som ställer upp på motsatt planhalva. Det är derbyrivalerna Bajen. Derbyn över hela världen har sin egen logik, nämligen ingen alls. Derbyn är totalt oförutsägbara drabbningar där fotbollen blir upp och ner, spegelvänd och en enda stor urladdning av adrenalin, uppskruvade känslor, ångest och förväntan.
Härligt!
söndag 10 augusti 2008
Come Rain or Come Shine
Inlägget är en krönika skriven för dagens matchprogram:
Days may be cloudy or sunny
We're in or we're out of the money
But I'm with you always
I'm with you rain or shine
Billie Holliday (Arlen/Mercer)
Det både började och slutade i grått mörker och eländiga stormbyar på Fredriksskans. Men mellan början och slutet strålade solen på ett sätt man bland annat kan se på världens rimligtvis vackraste klubbmärke. Daniel Mendes millimeterprecisa passning till CH Jagne vid 1 – 1, Jagnes kobrasnabba skott vid 2 – 1, Per Karlssons akrobatiska brytningar, Kennys vänsterskott i insidan stolpen och Iván Obolos spelsinne, klokhet och löpvilja. Ständigt denne Iván! Härligt med Markus Jonssons comeback också, håll dig nu fri från åkommor så kommer (ka-ching!) straffarna rassla in och vänsteryttrarna ta en omväg igen, precis som på den gamla goda tiden.
Kalmar var i underläge och i gungning. Då fick kapten Rydström ett gult kort, vilket enligt honom själv väckte hans medspelare och de kunde tugga sig in i matchen igen. Själv kände jag det som att vi försökte nå våra pilsnabba forwards med för tidiga långbollar som dessutom stannade upp i den hårda vinden. Men vad vet jag.
Bra spelare orkar spela i motvind, både ute på planen och i sin själ. Jag tror att AIK är ett bra lag med bra spelare. Om det är så som talesättet säger, att drakar lyfter i motvind, det varken vet jag eller bryr mig om. Istället vill jag peka på att AIK förmådde dra isär Nannes röda maskin på ett sätt man sällan ser – med ett varierat och uppfinningsrikt passningsspel kombinerat med löpningar och väl avvägd aggressiv press från samtliga spelare. Spelar vi bara vidare på det sättet kan motståndarna få ta hur många gula kort de vill.
Idag är det dags för Elfsborg, laget vi gick hals mot hals med under 2006 års säsongsavslutning. Två gamla bekanta de flesta av oss minns har de med sig, Teddy Lucic och Stefan Ishizaki. Borås-laget har hittills spelat fler tävlingsmatcher än något annat allsvenskt lag i och med deras deltagande i Intertoto- och UEFA-kvalspelet. Det orkar de säkert med. Vad de inte kommer att orka, det är att slå ett svartklätt lag med män som står upp för varandra, inte släpper en ... jäkel över bron och spelar bollen snabbare än gula tröjor kan springa.
Vi på läktarna är med er i vått och torrt, i ur och skur, i nöd och i lust. Jag ber att få avsluta med ett citat från den ordinarie välkände skribenten Deep, säg det som ni menar det:
Nu kör vi!
Days may be cloudy or sunny
We're in or we're out of the money
But I'm with you always
I'm with you rain or shine
Billie Holliday (Arlen/Mercer)
Det både började och slutade i grått mörker och eländiga stormbyar på Fredriksskans. Men mellan början och slutet strålade solen på ett sätt man bland annat kan se på världens rimligtvis vackraste klubbmärke. Daniel Mendes millimeterprecisa passning till CH Jagne vid 1 – 1, Jagnes kobrasnabba skott vid 2 – 1, Per Karlssons akrobatiska brytningar, Kennys vänsterskott i insidan stolpen och Iván Obolos spelsinne, klokhet och löpvilja. Ständigt denne Iván! Härligt med Markus Jonssons comeback också, håll dig nu fri från åkommor så kommer (ka-ching!) straffarna rassla in och vänsteryttrarna ta en omväg igen, precis som på den gamla goda tiden.
Kalmar var i underläge och i gungning. Då fick kapten Rydström ett gult kort, vilket enligt honom själv väckte hans medspelare och de kunde tugga sig in i matchen igen. Själv kände jag det som att vi försökte nå våra pilsnabba forwards med för tidiga långbollar som dessutom stannade upp i den hårda vinden. Men vad vet jag.
Bra spelare orkar spela i motvind, både ute på planen och i sin själ. Jag tror att AIK är ett bra lag med bra spelare. Om det är så som talesättet säger, att drakar lyfter i motvind, det varken vet jag eller bryr mig om. Istället vill jag peka på att AIK förmådde dra isär Nannes röda maskin på ett sätt man sällan ser – med ett varierat och uppfinningsrikt passningsspel kombinerat med löpningar och väl avvägd aggressiv press från samtliga spelare. Spelar vi bara vidare på det sättet kan motståndarna få ta hur många gula kort de vill.
Idag är det dags för Elfsborg, laget vi gick hals mot hals med under 2006 års säsongsavslutning. Två gamla bekanta de flesta av oss minns har de med sig, Teddy Lucic och Stefan Ishizaki. Borås-laget har hittills spelat fler tävlingsmatcher än något annat allsvenskt lag i och med deras deltagande i Intertoto- och UEFA-kvalspelet. Det orkar de säkert med. Vad de inte kommer att orka, det är att slå ett svartklätt lag med män som står upp för varandra, inte släpper en ... jäkel över bron och spelar bollen snabbare än gula tröjor kan springa.
Vi på läktarna är med er i vått och torrt, i ur och skur, i nöd och i lust. Jag ber att få avsluta med ett citat från den ordinarie välkände skribenten Deep, säg det som ni menar det:
Nu kör vi!
tisdag 5 augusti 2008
Format C:
Har genomfört en välbehövlig formatering av min gamla trötta hårddisk. Rensat bort allt gammalt, det jag inte kopierat är borta för alltid. Allt känns nytt och fräscht, inga gamla rutiner eller inställningar som guckar upp allt, bara sånt jag behöver får numera komma in i mitt system.
Såg matchen, blev besviken. Inte första gången en bra första halvlek följts av en andra där motståndet förändrar, rättar till och överkommer vårt övertag. Våra motdrag gav liten effekt även om det alltid är spännande att se Mr Walker in action. Mendes passning till 1 - 1 var magnifik, likaså CH:s blixtskott till 1 - 2. CH har nu gjort tre baljor på Wastå på mindre än ett år, minns även hans vackra balja i cupsemin för Väsby förra året. Väsby som för övrigt tvålade till Mjällby (laget, inte Kungen) med hela 3 - 0 ikväll.
Nu ska jag ladda ned och installera OpenOffice och iTunes.
Såg matchen, blev besviken. Inte första gången en bra första halvlek följts av en andra där motståndet förändrar, rättar till och överkommer vårt övertag. Våra motdrag gav liten effekt även om det alltid är spännande att se Mr Walker in action. Mendes passning till 1 - 1 var magnifik, likaså CH:s blixtskott till 1 - 2. CH har nu gjort tre baljor på Wastå på mindre än ett år, minns även hans vackra balja i cupsemin för Väsby förra året. Väsby som för övrigt tvålade till Mjällby (laget, inte Kungen) med hela 3 - 0 ikväll.
Nu ska jag ladda ned och installera OpenOffice och iTunes.
måndag 4 augusti 2008
Bland skälmar och illgärningsmän - Allmänna Idrottsklubben i Småland
Kung Harald [sade] att han tyckte om att höra sådana muntrande ting om levernet bland smålänningarna; vilka av naturen voro skälmar och illgärningsmän ...
Frans G. Bengtsson, Röde Orm
Då var det dags för Kalmar FF att ta sig an det ena av två lag som de inte mäktat göra mål på i år. De gör det försvagade efter att de tappat César Santín, deras skickligaste offensive spelare. Enligt Peter Ahlén, som skriver i programbladet för Barometern, hade laget heller aldrig släppt in tre mål mot MFF om bara Brofästets Makelele varit tillgänglig.
Alltså Henrik Rydström, den lille energiske litteraturvetaren som gjort sensation i media eftersom han klarar av att uttrycka en åsikt och skriver bättre än de flesta sportjournalister. Det är intressant att ett så väloljat lagmaskineri som Nanne Bergstrands Kalmar får problem att behålla fokus och hålla ihop lagdelarna när lagkaptenen inte är på planen. KFF som, precis som AIK 2007 efter Wiltons avfärd, under resten av säsongen konstant kommer att få freda sig för det retoriska Moment 22 som uttrycket "sälja guldet" innebär. Varje missat skott, varje felbeslut i försvaret, varenda insläppt mål kommer att, obönhörligt, förklaras med att man sålt Santín.
Den som nu ska axla ansvaret blir Patrik Ingelsten som visserligen leder skytteligan men som nu kommer att få ökad uppmärksamhet på sig. Återstår att se hur han hanterar det.
För AIK:s del handlar det, som vanligt, om att ha fart på bollen, att våga och orka sätta press samt att visa att man är modigare och skickligare än hemmalaget på fasta situationer. Börjar vi pilla runt med många tillslag långt ner i banan eller lyfta långt på Ivan blir det svårt. En eller två touch och mycket mycket spring i benen så slår vi vilket lag som helst.
Jag hoppas Bojan slutar tro att han måste bevisa något genom att hålla i bollen. Hans fotbollkunskap och bollskicklighet är odiskutabel för alla som sett honom. Istället vill jag se honom plocka fram den lille Riquelme jag ser i honom och se till att bollen hela tiden är i rörelse. Slå fler enkla passar på en touch och inte hela tiden söka läge för en avgörande pass. Bollen är snabbare än fötterna, så mycket vet jag.
Vad Frans G. Bengtsson hade emot smålänningar vet jag däremot inte.
Frans G. Bengtsson, Röde Orm
Då var det dags för Kalmar FF att ta sig an det ena av två lag som de inte mäktat göra mål på i år. De gör det försvagade efter att de tappat César Santín, deras skickligaste offensive spelare. Enligt Peter Ahlén, som skriver i programbladet för Barometern, hade laget heller aldrig släppt in tre mål mot MFF om bara Brofästets Makelele varit tillgänglig.
Alltså Henrik Rydström, den lille energiske litteraturvetaren som gjort sensation i media eftersom han klarar av att uttrycka en åsikt och skriver bättre än de flesta sportjournalister. Det är intressant att ett så väloljat lagmaskineri som Nanne Bergstrands Kalmar får problem att behålla fokus och hålla ihop lagdelarna när lagkaptenen inte är på planen. KFF som, precis som AIK 2007 efter Wiltons avfärd, under resten av säsongen konstant kommer att få freda sig för det retoriska Moment 22 som uttrycket "sälja guldet" innebär. Varje missat skott, varje felbeslut i försvaret, varenda insläppt mål kommer att, obönhörligt, förklaras med att man sålt Santín.
Den som nu ska axla ansvaret blir Patrik Ingelsten som visserligen leder skytteligan men som nu kommer att få ökad uppmärksamhet på sig. Återstår att se hur han hanterar det.
För AIK:s del handlar det, som vanligt, om att ha fart på bollen, att våga och orka sätta press samt att visa att man är modigare och skickligare än hemmalaget på fasta situationer. Börjar vi pilla runt med många tillslag långt ner i banan eller lyfta långt på Ivan blir det svårt. En eller två touch och mycket mycket spring i benen så slår vi vilket lag som helst.
Jag hoppas Bojan slutar tro att han måste bevisa något genom att hålla i bollen. Hans fotbollkunskap och bollskicklighet är odiskutabel för alla som sett honom. Istället vill jag se honom plocka fram den lille Riquelme jag ser i honom och se till att bollen hela tiden är i rörelse. Slå fler enkla passar på en touch och inte hela tiden söka läge för en avgörande pass. Bollen är snabbare än fötterna, så mycket vet jag.
Vad Frans G. Bengtsson hade emot smålänningar vet jag däremot inte.
fredag 1 augusti 2008
Got fuel to burn
Got roads to drive
Från och med nästa vecka kommer det att bli en viss förändring av bloggens riktning, det kommer även fortsättningsvis vara mycket AIK (och så mycket Väsby jag hinner se) men, ja, förhoppningsvis blir ni nöjda med resultatet. Knappast någon uppdatering förrän efter helgen hursomhelst. Med tanke på att bloggen uppdaterats lika ofta som månen varit blå senaste månaderna misstänker jag att eventuella läsare klarar hålla sig så länge.
Keep on rocking in the free world
Från och med nästa vecka kommer det att bli en viss förändring av bloggens riktning, det kommer även fortsättningsvis vara mycket AIK (och så mycket Väsby jag hinner se) men, ja, förhoppningsvis blir ni nöjda med resultatet. Knappast någon uppdatering förrän efter helgen hursomhelst. Med tanke på att bloggen uppdaterats lika ofta som månen varit blå senaste månaderna misstänker jag att eventuella läsare klarar hålla sig så länge.
Keep on rocking in the free world
söndag 27 juli 2008
Stor seger på Stora Valla – Väsby United ångar på i sommarhettan
Mikael Thorstensson låg bakom tre mål och gjorde själv ett i den underhållande och relativt välspelade matchen på Stora Valla som Väsby vann med 4 - 1. Relativt, eftersom det var över 30 grader i skuggan och någon skugga inte syntes till ute på planen. Trots hettan bjöds publiken på en bra match där Väsbys samtliga mål kom vid, som det heter, psykologiskt viktiga tillfällen.
1 – 0 kom redan i den nionde minuten efter att matchens spelare Mikael Thorstensson dribblat sig igenom centralt och frispelat Martin Mutumba med en sidledspass. Mutumbas skott var hårt och smet in i mitten på målet.
- Vi får ett tidigt ledningsmål och efter det har Degerfors oss i parterre en stor del av första halvleken, vi är därför mycket nöjda med att ha 1 – 0 i paus, sa huvudtränare Micke Stahre om första halvlek.
Den i Värmland mycket omskrivne anfallaren Pär Eriksson gjorde debut för hemmalaget efter endast en träning och spelade hela matchen. Eriksson skrev förra veckan på för GAIS, ett kontrakt som träder i kraft efter säsongen. Styrelsen i Carlstad United svarade då med att stänga av Eriksson från spel resten av säsongen vilket fick tränarna att säga upp sig omedelbart. I fredags blev det klart att Milenko Vuksevic tar över tränarsysslan i Carlstad medan Eriksson lånas ut till DIF resten av säsongen. Hänger ni med? Nåväl, Eriksson kan säkert visa sig nyttig, han fick två bra lägen som båda räddades av en utmärkt Niklas Westberg i Väsby-målet.
Andra halvlek inleddes som den första halvleken slutade, med ett visst hemmaövertag men där Väsby spelade lugnt och metodiskt och blixtrade till framåt. I 56:e minuten gick bollen ut till Viktor Lundberg på hans vänsterkant. Han fick in bollen till Thorstensson som vände bort en försvarare och istället för att skjuta la bollen i sidled till en helt fri Catovic som bara hade att raka in bollen.
0 – 2 men Degerfors tänkte inte ge upp.
AIK:s Walid Atta bildade ett mycket säkert mittlås tillsammans med blott 20-årige Niklas Backman. Både stod för enastående och viktiga brytningar, Atta nådde ofta runt med sina långa ben och fick undan bollen medan Backman är en ren naturkraft som nickar undan och täcker skott utan att blinka och går segrande ur de flesta närkamper. Framför dem bildade rutinerade Daniel Johansson och Gabriel Petrovic, Superettans bäste mittfältare enligt Stahre, ett hårt arbetande och välspelande innermittfält.
Hemmalagets reducering var inte oförtjänt men kom ändå något överraskande i den 70:e minuten. En lång frispark från kanten resulterade i full kalabalik framför Westberg och Doslic fick en tå på bollen. 1 – 2 och Degerfors fick förnyade krafter i sommarhettan. De kom dock inte nämnvärt närmare ett kvitteringsmål och nio minuter senare slog Väsby, anförda av Mikael Thorstensson i spiken i kistan.
Degerfors hade en hörna som Väsby fick undan, på rensningen vann sedan Thorstensson en duell vid mittplan och drev sedan bollen framåt. Väsby fick därmed ett läge med fem spelare mot tre som man utförde perfekt. Thorstensson drev framåt tills en motståndare gick på varvid han flytade bollen i sidled till Catovic som inväntade siste försvararen innan han i sin tur frispelade Alihou Jagne som säkert sköt in 1 – 3. Med knappt elva minuter kvar av ordinarie tid var Degerfors nu ett slaget lag.
- Det gick riktigt bra idag, jag fick väl en hockeyassist på trean va? tyckte en nöjd Mikael efter matchen.
Väsbys interna skytteligaledare var inte riktigt klar för dagen. Med tre minuter kvar tog han hand om en lyftning från Catovic, felvänd vid straffområdeskanten med två försvarare i ryggen. Han tog emot, vände upp och drog in en stramare i bortre krysset. Det var precis så snyggt som det låter.
I Degerfors hade man innan sett de två matcherna som sexpoängsmatcher, vilket skulle ge Väsby tolv poäng, nu fungerar det inte riktigt så men man har nu klättrat upp på avsevärt säkrare mark i tabellen och har dessutom en positiv målskillnad.
Det var svårt att bortse från alla AIK-anknytningarna i gårdgens match. Väsby innehåller många spelare med AIK-bakgrund och en hel del med AIK-kontrakt, även utöver Walid Atta. I Degerfors är AIK:s gamle vänsterback Markus Karlsson lagkapten och sportchefen heter Andreas Andersson.
Andreas har, om inte spelat, så iallafall tränat ihop med Petrovic, Catovic, Mutumba och Westberg. Trots att han givetvis var missnöjd med förlusten såg han positivt på framtiden för sitt lag och trodde att nyvärvade Eriksson skulle bli viktig framöver när han fått lite mer tid på sig. Han berömde även sina gamla lagkamrater och nämnde Petrovic, Backman och Thorstensson som spelare med stor kapacitet.
- Även när vi inte fått poängen med oss har vi fortsatt spela vårat spel, vi kompromissar inte och det har börjat ge resultat, tyckte Thorstensson själv efter matchen och fick medhåll av Petrovic:
- Vi är effektiva och det var viktigt att målen kom, det var fruktansvärt jobbigt att spela i den här hettan, avslutade en trött men nöjd Gabriel.
Undertecknad blev än en gång imponerad över det unga lagets modiga och lugna spel, fortsätter de slita och följa sin idé kommer det att ramla in fler poäng framöver.
1 – 0 kom redan i den nionde minuten efter att matchens spelare Mikael Thorstensson dribblat sig igenom centralt och frispelat Martin Mutumba med en sidledspass. Mutumbas skott var hårt och smet in i mitten på målet.
- Vi får ett tidigt ledningsmål och efter det har Degerfors oss i parterre en stor del av första halvleken, vi är därför mycket nöjda med att ha 1 – 0 i paus, sa huvudtränare Micke Stahre om första halvlek.
Den i Värmland mycket omskrivne anfallaren Pär Eriksson gjorde debut för hemmalaget efter endast en träning och spelade hela matchen. Eriksson skrev förra veckan på för GAIS, ett kontrakt som träder i kraft efter säsongen. Styrelsen i Carlstad United svarade då med att stänga av Eriksson från spel resten av säsongen vilket fick tränarna att säga upp sig omedelbart. I fredags blev det klart att Milenko Vuksevic tar över tränarsysslan i Carlstad medan Eriksson lånas ut till DIF resten av säsongen. Hänger ni med? Nåväl, Eriksson kan säkert visa sig nyttig, han fick två bra lägen som båda räddades av en utmärkt Niklas Westberg i Väsby-målet.
Andra halvlek inleddes som den första halvleken slutade, med ett visst hemmaövertag men där Väsby spelade lugnt och metodiskt och blixtrade till framåt. I 56:e minuten gick bollen ut till Viktor Lundberg på hans vänsterkant. Han fick in bollen till Thorstensson som vände bort en försvarare och istället för att skjuta la bollen i sidled till en helt fri Catovic som bara hade att raka in bollen.
0 – 2 men Degerfors tänkte inte ge upp.
AIK:s Walid Atta bildade ett mycket säkert mittlås tillsammans med blott 20-årige Niklas Backman. Både stod för enastående och viktiga brytningar, Atta nådde ofta runt med sina långa ben och fick undan bollen medan Backman är en ren naturkraft som nickar undan och täcker skott utan att blinka och går segrande ur de flesta närkamper. Framför dem bildade rutinerade Daniel Johansson och Gabriel Petrovic, Superettans bäste mittfältare enligt Stahre, ett hårt arbetande och välspelande innermittfält.
Hemmalagets reducering var inte oförtjänt men kom ändå något överraskande i den 70:e minuten. En lång frispark från kanten resulterade i full kalabalik framför Westberg och Doslic fick en tå på bollen. 1 – 2 och Degerfors fick förnyade krafter i sommarhettan. De kom dock inte nämnvärt närmare ett kvitteringsmål och nio minuter senare slog Väsby, anförda av Mikael Thorstensson i spiken i kistan.
Degerfors hade en hörna som Väsby fick undan, på rensningen vann sedan Thorstensson en duell vid mittplan och drev sedan bollen framåt. Väsby fick därmed ett läge med fem spelare mot tre som man utförde perfekt. Thorstensson drev framåt tills en motståndare gick på varvid han flytade bollen i sidled till Catovic som inväntade siste försvararen innan han i sin tur frispelade Alihou Jagne som säkert sköt in 1 – 3. Med knappt elva minuter kvar av ordinarie tid var Degerfors nu ett slaget lag.
- Det gick riktigt bra idag, jag fick väl en hockeyassist på trean va? tyckte en nöjd Mikael efter matchen.
Väsbys interna skytteligaledare var inte riktigt klar för dagen. Med tre minuter kvar tog han hand om en lyftning från Catovic, felvänd vid straffområdeskanten med två försvarare i ryggen. Han tog emot, vände upp och drog in en stramare i bortre krysset. Det var precis så snyggt som det låter.
I Degerfors hade man innan sett de två matcherna som sexpoängsmatcher, vilket skulle ge Väsby tolv poäng, nu fungerar det inte riktigt så men man har nu klättrat upp på avsevärt säkrare mark i tabellen och har dessutom en positiv målskillnad.
Det var svårt att bortse från alla AIK-anknytningarna i gårdgens match. Väsby innehåller många spelare med AIK-bakgrund och en hel del med AIK-kontrakt, även utöver Walid Atta. I Degerfors är AIK:s gamle vänsterback Markus Karlsson lagkapten och sportchefen heter Andreas Andersson.
Andreas har, om inte spelat, så iallafall tränat ihop med Petrovic, Catovic, Mutumba och Westberg. Trots att han givetvis var missnöjd med förlusten såg han positivt på framtiden för sitt lag och trodde att nyvärvade Eriksson skulle bli viktig framöver när han fått lite mer tid på sig. Han berömde även sina gamla lagkamrater och nämnde Petrovic, Backman och Thorstensson som spelare med stor kapacitet.
- Även när vi inte fått poängen med oss har vi fortsatt spela vårat spel, vi kompromissar inte och det har börjat ge resultat, tyckte Thorstensson själv efter matchen och fick medhåll av Petrovic:
- Vi är effektiva och det var viktigt att målen kom, det var fruktansvärt jobbigt att spela i den här hettan, avslutade en trött men nöjd Gabriel.
Undertecknad blev än en gång imponerad över det unga lagets modiga och lugna spel, fortsätter de slita och följa sin idé kommer det att ramla in fler poäng framöver.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
